Interpellation: Vart går gränsen för hur lite akutsjukvård som blir kvar vid länets 3 sjukhus? - Sjukvårdspartiet Västernorrland

Interpellation: Vart går gränsen för hur lite akutsjukvård som blir kvar vid länets 3 sjukhus?

Interpellationen ställdes vid Regionfullmäktige den 21 November 2019 av Per Gybo (SJVP) till regionstyrelsens ordförande Glenn Nordlund(S)

Åter igen mullrar de nerläggning av avdelningar och kliniker i Västernorrlands Region. Skälet som anges är att Regionen måste minska kostnader som till stor del uppstått pga ett stort stafettbehov.

För att minska stafettkostnaderna så måste vi öka andelen fast anställd personal. En anledning till att flera enheter har höga stafettkostnader är en osäkerhet i att som utbildad sjuksköterska eller läkare ta anställning vid en klinik som sedan om något år läggs ner.

Även medborgare som funderar på att flytta till länet går i samma tankar. Törs de flytta till länet ifall den akutsjukvård som nu erbjuds tas bort och de tvingas åka långt för allt när läget är akut?  För att minska stafettberoendet och öka inflyttningstakten så är de otroligt viktigt att de finns en gräns rent politiskt att de är ”hit men inte längre” som gäller. I Örnsköldsvik och Sollefteå hörs nu rykten om att sjukhusen kan reduceras till vårdcentraler med lätt-akut.

Mina frågor är riktade till Glenn Nordlund, som Regionstyrelsens ordförande och del av majoritetens största parti så är den politiska gränsen tongivande för de närmaste 3 åren av manadatperioden.

  1. Vad skall vi som regionpolitiker säga till sjukvårdspersonal som funderar på att flytta till länet och ta anställning vid en akutvårdsavdelning men oroar sig över att avdelningen kanske kommer läggas ner inom något år?
  2. Är tillgång till akutvård en faktor som bidrar till ökad/minskad inflyttning och regional utveckling?
  3. Är tillgången till akutvård vid ett sjukhus något som bidrar till ökad/minskad attraktivitet att som sjukvårdspersonal söka anställning vid?
  4. Vilken nivå av akutvård skall finnas vid ett sjukhus för att kallas sjukhus och inte vårdcentral med lätt-akut?

Per Gybo

Ledamot Sjukvårdspartiet Västernorrland

Glenn Nordlund (S) svar

Svar på interpellation från Per Gybo (SJVP) till regionstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S) om var gränsen går för hur lite akutsjukvård som blir kvar vid länets tre sjukhus

Fråga 1 Vad skall vi som regionpolitiker säga till sjukvårdspersonal som funderar på att flytta till länet och ta anställning vid en akutvårdsavdelning men oroar sig över att avdelningen kanske kommer att läggas ned inom något år

Svar Oavsett vilken verksamhet man är intresserad av ska vi säga “Varmt välkommen hit. Var med och utveckla vår verksamhet, hoppas du ska trivas.”

Fråga 2 Är tillgång på akutvård en faktor som bidrar till ökad/minskad inflyttning och regional utveckling

Svar Processen att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västernorrland har pågått i närmare två år i en bred konstellation av lokala, regionala och nationella aktörer. I förslaget till ny RUS beskrivs vilka prioriteringar som behöver hanteras fram till 2030 för att nå en långsiktigt hållbar tillväxt, med hänvisning till de tre hållbarhets dimensionerna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det finns en tydlig, gemensam bild om att de största utmaningarna vi har regionalt för att komma till rätta med ökad utflyttning/minskad inflyttning. För en långsiktigt hållbar regional utveckling handlar det främst om fysisk och digital infrastruktur (upplevd närhet oavsett var i länet man befinner sig) samt kompetensförsörjning. Det som i samtalen om en ny regional utvecklingsstrategi framträtt som avgörande för att skapa attraktivitet har främst handlat om att kunna arbeta i olika delar av länet, att kunna hitta en balans mellan arbetsliv och en aktiv fritid, inklusive kulturutbud, samt självklar tillgång till alla typer av välfärdsservice. I framtagandet av ny RUS har närheten till akutvården inte lyfts fram som avgörande. Istället lyfts främst ett brett utbud av exempelvis dagligvarubutiker, drivmedelsstationer, möjligheten till sysselsättning och utbildning, ett rikt kultur- och fritidsutbud samt förutsättningarna att smidigt kunna ta sig inom länet samt till och från länet som det som skapar attraktivitet för Västernorrland. I det sammanhanget har också närhet till vårdcentraler lyfts fram som exempel på den service man efterfrågar i dagsläget.

Med det utbud som även historiskt har erbjudits på våra sjukhus så har vi kontinuerligt sett en minskning av befolkningen i upptagningsområdet. Det är inte helt lätt att hitta ett sakligt samband mellan det utbud som ett sjukhus har och befolkningsutvecklingen. Man kan också vända på frågan, då ett ensidigt fokuserande på vad som saknas istället på det som finns och fungerar väl, kanske också påverkar.

Fråga 3 Ar tillgången till akutvård vid ett sjukhus något som bidrar till ökad/minskad attraktivitet att som sjukvårdspersonal söka anställning vid?

Svar Tillgång till akutvård attraherar av naturliga skäl de yrkesgrupper som vill jobba inom detta område men det finns flera motiv till att söka anställning hos en arbetsgivare. Graden av attraktivitet handlar om flera faktorer som arbetets innehåll, arbetsmiljö, kompetens- och karriärutveckling, ledarskap, lön och kollegor. För någon som kan tänka sig att flytta bedöms även platsens/ortens attraktivitet, möjlighet för familj att få jobb, barnomsorg och skola. En organisation som ständigt förändras kan vara attraktiv för vissa och det motsatta för andra. Att tillgång till akutvård explicit är avgörande för minskad/ökad attraktivitet för ett sjukhus är inte trolig. Arbetsgivarens rykte som helhet är sannolikt mer avgörande, med arbetsgivare menas då framför allt Regionen som helhet men även till exempel sjukhusen och dess verksamheter. Att arbetsplatsen erbjuder kontinuitet är viktigt, det vill säga bedrivs med långsiktighet. Detta i synnerhet om medarbetare “investerat” genom att flytta till den ort där arbetsplatsen ligger.

Fråga 4 Vilken nivå av akutvård ska finnas vid ett sjukhus för att kallas sjukhus och inte vårdcentral med lättakut?

Svar Det finns ingen vedertagen definition på vilken akutvårdens nivå ska vara för att det ska kallas ett sjukhus och inte en vårdcentral.

Härnösand 2019-11-20

Glenn Nordlund Regionstyrelsens ordförande

Facebook Messenger