Budget och regionplan

Sjukvårdspartiet Västernorrland 2022 – 2024

Bild Sjukvårdspartiets budget och regionplan 2022 - 2024

1.Inledning

Tillsammans skapar vi ett bättre liv i Västernorrland Sjukvårdspartiets mål är en jämlik och rättvis utveckling av välfärd och sjukvård i Västernorrlands Län. Region Västernorrland ska vara en region som medborgarna är stolta över.

Hälso- och sjukvårdens organisation ska utvärderas från utgångspunkten att erbjuda en tillgänglig och nära vård av hög kvalitet med ett närvarande och aktivt ledarskap, gott medarbetarperspektiv, delaktighet, ekonomi i balans och anpassning till demografiska förändringar.

Vår politik utgår ifrån medborgarnas behov och en realistisk syn på vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Vi ska befria sjukhus och hälsocentraler från länskliniksystemets och den förvuxna administrationens förlamande inflytande.

Region Västernorrlands specialistvård, primärvård, tandvård och den kommunala vård och omsorgen ska integreras och sätta patienten i fokus i form av sammanhållna vårdområden.

Den nära vården ska utvecklas och ges ett utökat uppdrag för att möta den demografiska utvecklingen med fler som lever med kronisk sjukdom och psykisk ohälsa, fler äldre och invånarnas ökade behov och förväntningar. Vi tar ett samlat grepp för att möta en allt större grupp äldre och multisjuka på bästa möjliga sätt. Region Västernorrlands ska ha tre akutsjukhus i länet – i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Samtliga ska erbjuda akutvård dygnet runt, nära vård för boende i respektive länsdel och specialiserad vård för hela länet. Med akutvård avses som minst: akut ortopedi, akut kirurgi, akut medicin, akut barnsjukvård och akut kvinnosjukvård samt förlossning och BB.

Region Västernorrlands har ett omfattande ansvar för forskning och utbildning. Samarbetet med Mittuniversitetet och Umeå universitet ska utvecklas, det ska bli fler utbildningsplatser inom sjukvården och forskning och utveckling ska bidra till att höja vårdens kvalité.

Region Västernorrland ska vara en ansvarsfull aktör med höga ambitioner för hållbarhet. Hållbar utveckling ska vara vägledande i verksamheten. Den sociala, ekologiska och etiska hållbarheten är målet och ekonomin är medlet. Det är vårt ansvar att skapa en långsiktigt hållbar finansiering av hälso- och sjukvården och att inte skuldsätta kommande generationer. Det är även vårt ansvar att inte skapa vårdskuld t.ex. genom vårdköer eller vårdotillgänglighet.

Sjukvårdspartiets förslag till budget och regionplan 2022 – 2024 har som övergripande mål att förbättra Västernorrlands position vad gäller invånarnas och personalens förtroende för de verksamheter som regionen ansvarar för. En ambition som vi delar med Centerpartiet och Kristdemokraterna i vårt gemensamma arbete som partier i opposition i Region Västernorrland.

Här nedan följer en sammanfattning av Sjukvårdspartiets budget och regionplan 2022 – 2024 i punktform. Klicka på vardera rubrik för att läsa mer om specifikt denna punkt. Önskar du hela planen som PDF-fil (och därmed lättare att skriva ut) kan du enkelt ladda ned denna här:

Ladda ned vår budget och regionplan 2022-2024

Budget och regionplan i punktform

Klicka på vardera rubrik för att läsa mer.

Region Västernorrland har under lång tid visat en allvarlig brist på förmåga, och på sina håll inom organisationen också en brist på intresse, för att systematiskt, rationellt och kompetent hantera sina kostnader för att åstadkomma god vård i ekonomisk balans. Resultaten har inte bara blivit allt större underskott i förhållande till budget utan också personalbrist, rekryteringsproblem och allt längre vårdköer.

Situationen har förvärrats av att regionens politiska majoritet, Socialdemokrater, Moderater och Liberaler, aktivt och medvetet undviker att dra slutsatser av gjorda erfarenheter och misstag – ”vi ska bara se framåt”. Man har till exempel inte visat något som helst intresse för att ärligt utreda hur förra mandatperiodens sparprogram ”insatsplanen”, som genom bland annat omfattande omstruktureringar skulle ge besparingar på 250 miljoner under perioden, istället resulterade i ökade kostnader med 300 miljoner redan under första året, 2017.

Resultatet blev också en väsentligt högre takt i kostnadsökningarna än tidigare och den prekära ekonomiska situation som regionen nu befinner sig i är resultatet av den politik Socialdemokraterna och Miljöpartiet förde under förra mandatperioden.

En politik som Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna fortsatt med under den nuvarande mandatperiod. Bakom detta ligger också en sakligt och vetenskapligt ogrundad centralisering av både beslutsprocesser och verksamheter. Det har lett till kraftigt ökade kostnader, bland annat genom överbelastning av framför allt olika delar av Sundsvalls sjukhus.

Det finns en uppenbar risk för att regionledningen istället för att ompröva detta söker ytterligare strukturåtgärder och, som ett yttersta försök att spara pengar, minskar antalet vårdplatser och drar ner på personalen. Men antalet patienter minskar inte och därför blir resultatet av denna politik snabbt ännu längre vårdköer, sjukare patienter, uppsägningar och ännu högre kostnader.

Regionen verkar med nuvarande politiska inriktning i direkt motsättning mot Hälso- och sjukvårdslagens mål om ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. De strukturåtgärder som genomförts och som man nu vägrar att ändra, står också i strid mot det övergripande ansvar för den regionala utvecklingen som regionen fått överta från Länsstyrelsen.

Situationen förvärras av att regionens administration, som i stor utsträckning är mer av en belastning än ett stöd för vårdverksamheten, ofta producerar beslutsunderlag som istället för att åstadkomma god och rationell vård bevarar och förstärker den centrala, toppstyrda organisationen och skapar en än mer centraliserad basal sjukvård.

Effektiva och varaktiga lösningar av Region Västernorrlands problem förutsätter genomgripande förändringar av regionens organisation, styr- och ledningssystem enligt Sjukvårdspartiets program: Att regionen i samarbete med kommuner stegvis bildar sammanhållna vårdområden med korta beslutsvägar, lokal och personalnära styrning och att länskliniksystemet då också avskaffas.

2. Målområde 1:

Region Västernorrland ska erbjuda medborgarna sjukvård när dom behöver det.

Under den senaste och den nuvarande mandatperioden har tjänstemännen tillsammans med den politiska majoriteten Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna utvecklat regionens vård i strid mot Hälso- och sjukvårdslagens mål. Detta har även skadat den regionala utvecklingen för hela länet.

Medelpad och Ångermanland har ungefär lika många innevånare. Till ytan är emellertid Ångermanland mer än dubbelt så stort som Medelpad. Medelpad har alltså mer än dubbelt så många innevånare per kvadratkilometer än Ångermanland, där avståndet mellan tätorterna är mycket längre. Ångermanland har också en större andel äldre och mer vårdkrävande befolkning än Medelpad.

Men den genomförda strukturförändringen och koncentrationen av basal vård till Sundsvall har lett till stora negativa konsekvenser för innevånarna i såväl Ångermanland som Medelpad.

I Ångermanland, genom såväl längre väntetider som kraftigt förlängda och ekonomiskt mycket dåligt kompenserade sjukresor. I Medelpad, genom allt längre väntetider på såväl första besök som behandlingar vid flertalet kliniker. Vid många kliniker får bara lite drygt hälften av de patienter som söker sig till Sundsvalls sjukhus, för första besök eller behandling, kallelse inom vårdgarantins 90 dagar.

Detta har lett till kraftigt ökade kostnader för Region Västernorrland och en sämre vård för länets befolkning i form av ett högre behov av inhyrning av personal, färre vårdplatser, sämre tillgänglighet och ökade kostnader för ambulans- och sjuktransporter.

Dom fortsatta besparingarna som har beslutats under 2021 med exempelvis neddragningar av vårdplatser och fortsatta nedläggningar av verksamhet gör en dålig situation för länets invånare ännu värre.

Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Primärvården behöver fortsatt prioriteras med utökade resurser. En bättre finansierad primärvård kan mer effektivt avlasta specialistvården och korta vårdköer.

För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den ska säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet. För att möjliggöra en lättillgänglig vård, behövs enkla och tydliga kontaktvägar. Rimliga väntetider oavsett avstånd ska erbjudas, med lokaler och arbetssätt som är anpassade för olika behov.

Länsverksamheterna ska avvecklas och närsjukvårdsområdena ska omformas till sammanhållna vårdområden med inspiration av Norrtäljemodellen. Där länets akutsjukhus vid Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik är utgångspunkt.

Att avveckla länsklinikerna och i stället inrätta sammanhållna vårdområden med akutsjukhus och kliniker med lokala ledningar, som har verkliga befogenheter, leder till effektivare verksamheter, produktivitetsvinster, bättre personalförsörjning och därmed också till bättre ekonomi. Det ger också bättre vårdkvalitet.

Kroniskt sjuka och patienter med högt omvårdnadsbehov får kontinuitet i vården och vård nära sitt hem, i stället för att fastna i akuta insatser. Personalen får äntligen hjälpa patienterna med helheten i stället för att bygga upp murar mellan olika delar av vårdkedjan.

Specialistvården i Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Regionen ska erbjuda ett gemensamt system för att hantera vårdköer, där patienten har förtur till sitt eget vårdområde.

Specialistvården i Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Regionen ska erbjuda ett gemensamt system för att hantera vårdköer, där patienten har förtur till sitt eget vårdområde.

Inom ett sammanhållet vårdområde kan man effektivt, genom tidiga och sammanhängande insatser förebygga att personer med stora vårdbehov – till exempel multisjuka äldre eller missbrukare – i onödan måste tas in på akutsjukhus. Kontinuitet är grunden för en effektiv vård.

Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Detta förutsätter att det finns en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån människors olika behov.

Transporter av patienter ska vara kvalitetssäkrade med val av transportmedel utifrån individens bedömda behov. Samordningen mellan transportplaneringen och vårdinsatserna måste fungera för att individens bedömda behov ska kunna tillgodoses. Region Västernorrland ska arbeta för patientsäkra, klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor.

I Västernorrland bör den något högre specialiserade sjukvården vara förlagd till akutsjukhuset i Sundsvall, men att alla regionens tre akutsjukhus ska vara utrustade för att ge invånarna i sina delar av regionen basal vård av alla slag, så som fullständig akut sjukvård. Samtliga ska erbjuda akutvård dygnet runt, nära vård för boende i respektive länsdel och specialiserad vård för hela länet. Med akutvård avses som minst: akut ortopedi, akut kirurgi, akut medicin, akut barnsjukvård och akut kvinnosjukvård samt förlossning och BB.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser leder till minskad sjuklighet, minskat lidande och minskade samhällskostnader. Regionen behöver också underlätta för individen att ta eget ansvar att agera hälsofrämjande och förebygga ohälsa.

Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet. Region Västernorrland ska erbjuda en god vård i livets alla skeenden, från den vård som sker vid mödra- och barnavårdscentraler till den palliativa vården som hjälper människor till ett värdigt avslut i livet.

Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Detta förutsätter att det finns en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån människors olika behov.

Psykisk ohälsa är en mycket stor folkhälsoutmaning. Den som söker hjälp för psykisk ohälsa behöver mötas av rätt kompetens redan i primärvård eller ungdomsmottagningar.

Region Västernorrland ska i enlighet med nationella strategier och folkhälsopolitiska mål främja ett förebyggande arbete kring beroendeproblematik, samt skapa förutsättningar för god tillgänglighet till beroendevård och – stöd av kvalitet. För att kunna erbjuda stöd utifrån individens hela livssituation, inte minst vid samsjuklighet, är det en förutsättning att sammanhållna vårdområden införs så den samlade hälso- och sjukvården får en huvudman.

En god hälsa är en viktig grund för människors självständighet, utbildning och arbetsliv, och vice versa. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska hälso- och sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, där insatser anpassas så att de motsvarar människors olika förutsättningar och behov. Hälso- och sjukvården ska vara decentraliserad och finnas nära medborgarna så långt det är möjligt.

Att tidigt etablera goda levnadsvanor är en nyckel för en god hälsoutveckling i befolkningen på sikt. Förutsättningarna för att öka andelen invånare med god hälsa, samt minska ohälsa som grundar sig i levnadsvanor och livsvillkor, kan stärkas genom att bedriva en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Detta leder till minskad sjuklighet, minskat lidande och minskade samhällskostnader. Samverkan med kommuner, andra myndigheter och frivilligorganisationer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver vidareutvecklas. I arbetet mot våld i nära relationer ska regionen agera proaktivt, fånga upp risker för individen och erbjuda stöd när det behövs, i enlighet med gällande strategi.

Arbetet för en god och jämlik hälsa ska utgå ifrån individens möjlighet till delaktighet och egenvård samt bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Kedjan som utgörs av prevention, stöd till egenvård, primärvård och specialiserad vård, måste ur den enskildes perspektiv bygga på kontinuitet och möjlighet till eget ansvar. Där spelar också livsstilsmedicin in som en viktig del som exempelvis Österåsen.

Regionen behöver organisera om folkhälsoarbetet så det är en del av hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde.

Barn och unga ska vara en prioriterad grupp i folkhälsoarbetet. Där är hälsofrämjande insatser och tidig upptäckt en framgångsfaktor. Barns uppväxtvillkor har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Med tidiga insatser går det att förebygga ohälsa hos barn och unga, något som leder till positiva effekter under hela livet. Insatser till barn, oavsett ålder, kan rusta dem för att klara sig bättre i framtiden och den investeringen betalar sig genom varje individs framgång och livslånga utveckling. Region Västernorrland ska förstärka samarbetet med andra organisationer och myndigheter så att barns behov fångas upp tidigt och med gott resultat för individen.

Insatser för både barn och deras vårdnadshavare behöver prioriteras inom samtliga vårdnivåer, och samarbete med skolhälsovård är centralt. Region Västernorrland behöver genomföra sammanhållna vårdområden tillsammans med länets kommuner och starta minst en familjecentral i varje kommun under planperioden.

Allt fler unga kämpar med psykisk ohälsa. Primärvårdens kompetens att möta dessa behov ska stärkas. Vården i första linjen behöver stärkas för att möta dessa behov. Väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin ska kortas.

Tidiga insatser och god tillgänglighet till ungdomsmottagningarna är viktiga för länets unga. Inte minst för att förhindra utveckling av allvarligare problematik och minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång. Vid sidan om ungdomsmottagningarna finns kommunernas elevhälsa och ungdomsrådgivning. Det är angeläget att regionens samarbete med kommunerna utvecklas och att ungdomsmottagningarna får full finansiering framåt.

Ungdomsmottagningen fyller en viktig funktion för de unga. Inte minst när det gäller den första linjens vård, men också avseende sexuell hälsa och preventivmedelsrådgivning

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem nationellt så som lokalt. Psykisk ohälsa drabbar barn och unga, vuxna och äldre människor. Att förebygga psykisk ohälsa är av högsta värde, där förebyggande arbete, tidiga insatser och mer omfattande specialiserade insatser behövs för ett framgångsrikt arbete.

För att kunna möta behoven, behövs flexibla insatser som ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga. Tillgängligheten kan vara avgörande för många människors möjligheter att ta del av samhället. Befolknings- och hälsoutvecklingen ställer även nya krav på tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.

Inom första linjens hälso- och sjukvård och den specialiserade vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin ska det erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser.

Det behövs en väl fungerande första linjens hälso- och sjukvård som kan möta den som har behov av hjälp snabbt. Det förutsätter att insatser och samverkan förstärks mellan samhällets aktörer samt kommuner och regioner i det korta perspektivet men sammanhållna vårdområden behöver genomföras på sikt för att få bort huvudmansproblematiken.

Genom detta kan den mer specialiserade psykiatrin ges bättre förutsättningar att hjälpa de med störst behov. Företrädare för såväl brukare, patienter och anhöriga behöver delta tillsammans med vårdens professioner i arbetet med att förbättra insatserna mot psykisk ohälsa.

Region Västernorrland ska lägga särskilt fokus vid god kvalitet i omhändertagandet av personer med kroniska sjukdomar. Detta område behöver utvecklas genom att exempelvis anställa allergolog och hjärnskadekoordinator i regionen. Vinsterna vid en god kronikervård är bland annat ökad livskvalitet och livslängd för den enskilde, men också minskat behov av sjukhusvård sett till hela befolkningen.

Ansvaret för det långsiktiga omhändertagandet av patienter med kroniska sjukdomar vilar i stor utsträckning på primärvården. Det krävs ökade resurser för att kunna intensifiera insatserna för denna grupp, i synnerhet äldre med mer än en kronisk sjukdom. Det krävs även samarbete med andra huvudmän för att skapa en sammanhållen vårdkedja på kort sikt och genomförande av sammanhållna vårdområden på sikt för att få bort huvudmansproblematiken. Detta skulle möjliggöra stora möjligheter att hushålla bättre med regionens och kommunernas samlade resurser.

Genom de e-hälsotjänster som Region Västernorrland erbjuder ska kroniskt sjuka patienter kunna vara mer delaktiga och få en bättre kontroll över den egna hälsan. Tidig uppmärksamhet och preventivt arbete är grundläggande för att förebygga förekomsten av bland annat kroniska sjukdomar och minska komplikationer för de som redan har en eller flera sjukdomar.

En sammanhållen vård, som ur den enskildes perspektiv utgör en helhet, är en fortsatt prioriterad fråga för att öka såväl tillgänglighet som patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet. Stödjande strukturer behövs för att möjliggöra en personcentrerad vård närmare invånarna, med fokus på en stärkt primärvård, där patienten är medskapare i sin egen vård. I detta behövs ett förbättrat samarbete mellan Region Västernorrlands egna verksamheter, samt att ny teknik och IT-lösningar i vårdens vardag inarbetas vilket leder till enklare och närmare tillgång till vård.

Individens väg genom hälso- och sjukvården ska vara okomplicerad och verksamheten måste därför vara organiserad på ett sätt som möjliggör det. Därför ska sammanhållna vårdområden införas.

Den personcentrerade vården bygger på planering i samförstånd med den enskilde. Vårdrelationen skall bygga på partnerskap mellan vårdare och patient. Patienten är aktiv i planering och genomförande av den egna vården, samt i rehabiliteringen. Den enskilde ges därmed en större möjlighet till inflytande över behandlingen vilket ger ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvården. För samhället innebär det samtidigt färre besök hos vårdgivare som leder till minskade kostnader.

Utgångspunkten är en gemensam plan med mål och strategier för genomförande, samt kort och långsiktig uppföljning. Om det krävs vård i livets slutskede erbjuds det med respekt för individen, oavsett var denna vård ges och oavsett grundsjukdom.

Jämlik och jämställd vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, socioekonomiska förutsättningar, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Gott bemötande är en viktig faktor för att utveckla en mer jämlik vård och omsorg – vilket kan kopplas samman med systematiskt förbättringsarbete och förhållningssätt som stärker en personcentrerad vård.

Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård, som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, prioritera de som har störst behov. Det är viktigt att vården utgår från ett jämlikhetsperspektiv. Arbetet med att identifiera och åtgärda skillnader måste fortgå, och Region Västernorrland strävar efter jämlikhet och jämställdhet i bemötande och behandling.

Kunskap om befolkningens hälsotillstånd, med fokus på fördelning av hälsa och ohälsa, behöver användas i planering och prioritering. Regionerna i norra Sverige har gemensamma utmaningar kring demografi och geografi.

Region Västernorrland är en väsentlig del av det civila försvaret med samhällsviktiga verksamheter som hälso- och sjukvården.

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde behöver planeringen för höjd beredskap återupptas inom Region Västernorrland för att kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Totalförsvar består av militärt försvar och civilt försvar.

Vissa beslut har redan tagits, bland annat om krigsplacering av medarbetare men mycket mer återstår att göra.

De 21 regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården i landet och ska planera för att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. I detta ansvar ingår att säkerställa tillgång till läkemedel och det sjukvårdsmaterial vården behöver för att bedriva sin verksamhet.

Det är tydligt att nuvarande pandemikris som Corona gör att Region Västernorrland måste omedelbart påbörja ett arbete om beredskapslager som kan lagerhålla nödvändigt materiell för en höjd beredskap eller extraordinära situationer för många månader.

Precis som det finns beredskapslager med motgifter på varje sjukhus efter rekommendationer av Läkemedelsverket så behöver regionen ge direktiv om skyddsmaterial vid varje sjukhus och hälsocentral, regiondriven som privat.

Regionens invånare ska ha tillgång till en god tandvård. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Tandvården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stort, hos ungdomar och äldre. Det är viktigt att fortsätta det förbyggande arbetet för kariesfria barn och unga. Bland äldre ökar behoven av mer regelbundna besök i tandvården. Region Västernorrland ska möta detta med uppsökande verksamhet i samverkan med kommunerna.

Tillgängligheten till tandvård är en viktig nyckel till en god och jämlik tandhälsa bland invånarna. Region Västernorrland ska fortsätta sitt intensiva arbete för att utveckla arbetssätt och processer inom både allmän- och specialisttandvården, inte minst med hjälp av digitala tjänster men även genom olika rekryterings- och bemanningslösningar.

Kompetensförsörjningen utgör både nationellt och i Västernorrland, stora utmaningar för att kunna erbjuda en hög tillgänglighet. Regionen måste fortsätta att vidareutbilda fler tandläkare till specialisttandläkare under planperioden.

Alltför många av regionens invånare besöker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer ofta bort att gå till tandläkaren. Frisktandvårdsavtalet är ett exempel på en möjlighet att regelbundet besöka tandvården till en känd och rimlig kostnad per månad.

3. Målområde 2:

Regional utveckling för hela länet

Västernorrland ska vara den plats man väljer att bo, leva och besöka. Här ska erbjudas goda livsvillkor och utrymme för nya initiativ och idéer, som bidrar till ökad attraktionskraft och en god och hälsofrämjande livsmiljö med en hälso- och sjukvård som erbjuds till hela länets befolkning.

Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Västernorrland ett lagstadgat statligt uppdrag att, utifrån länets behov och förutsättningar, arbeta för utveckling av länet. Här ingår näringslivsfrämjande, kompetensförsörjning, innovation, smart specialisering, infrastruktur, exportsamverkan samt internationellt samarbete. Som utvecklingsansvarig ska regionen leda arbetet kring den regionala utvecklingsstrategin, kulturplanen, regional transportplanen, regionala serviceprogrammet och andra underliggande planer, strategier och program. I rollen ingår att leda den regionala utvecklingen, verka som inspiratör, men också att vara aktör i vissa av genomförandeinsatserna. Samarbetet ska syfta till hållbar regional tillväxt och en ökad nytta för regionens invånare.

Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler väljer att flytta. De möjligheter som den ökande inflyttningen från andra länder ger och den kompetens som därmed tillförs regionen, ska aktivt tas tillvara.

Västernorrland välkomnar och har en öppen attityd till nya invånare. Mångfald utgör en tillgång som långsiktigt kommer att bidra till länets utveckling. Samhället behöver också ge stöd till de som varit på flykt. Integration ska främjas genom insatser som ska bidra till att människor, oavsett bakgrund, kan leva ett gott liv i vårt län. Det innebär bland annat att kunna försörja sig, att utbildning och kompetens tas tillvara, att kunna delta i kultur- och föreningsliv samt ha en god hälsa.

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. En positiv utveckling av folkhälsan är en förutsättning för en hållbar utveckling av länet. Regionens folkhälsoinsatser ska bidra till att öka andelen invånare med god hälsa och minska andelen med ohälsa som uppstår på grund av livsvillkor och levnadsvanor.

Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet ska blomstra – inte minst genom sin del i den gröna omställningen.

Högre utbildning i länet är viktigt. Det gäller inte minst de delar som är direkt kopplade till länets välfärd. Utvecklad samverkan mellan universitet och länets företag/offentliga aktörer, samt ökade satsningar på forskning och utveckling är betydelsefullt. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande, med flexibla lärandeformer och möjlighet till karriärväxling och omställning. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet.

Regionen, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland. Ett verktyg är offentlig upphandling som, i möjligaste mån, nyttjas på sådant sätt att det gynnar en hållbar regional utveckling.

Region Västernorrland ska främja den regionala utvecklingen genom att bland annat säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och hög kvalité med god tillgänglighet i övriga verksamheter som Regionen har ansvar för.

Ett näringsliv som utvecklas ger förutsättningar för en hållbar tillväxt i Västernorrland. Tillsammans med andra aktörer i länet främjar Region Västernorrland entreprenörskap och innovation i syfte att fler företag i vårt län ska växa. Det är en uppgift av stor betydelse för att kunna möta framtidens utmaningar, oavsett om det gäller möjlighet till sysselsättning eller tillgång till välfärd för länets invånare.

I ett län med starka traditioner inom skogsindustrin finns den framtida konkurrenskraften förutom inom traditionell pappers-, trä- och kemikalieproduktion också inom bioekonomi och biobaserade produkter. Länet präglas även av låg- och högteknologisk metall- och maskintillverkning i låga serier samt teknisk konsultverksamhet inom länets styrkeområden. Automation och digitalisering inom dessa företag utgör samtidigt en kraftfull beställare av informations och kommunikationstjänster – IKT. Företagen inom IKT vidareutvecklar tjänster både för näringslivet och för offentliga myndigheter och organisationer. En kraftfull tillväxt har också setts inom besöksnäringen, till att idag vara en av länets snabbast växande branscher. Utifrån den regionala besöksnäringsstrategin samordnar och stöttar Region Västernorrland länets destinationer. Tillsammans med regionala satsningar inom kultur och kreativa näringar stärks utbudet både för boende och besökare – vilket bidrar till att stärka hela länets attraktivitet. Fortsatta satsningar inom kultur och besöksnäring ökar våra möjligheter att attrahera såväl invånare, som besökare och kapital.

Att strategiskt koppla ihop länets styrkeområden inom internationellt konkurrenskraftiga näringslivstyrkeområden med spetsforskning i företagen samt vid forskningsinstitut, universitet och högskolor är grunden för smart specialisering i Västernorrland. Arbetet ska ledas av Region Västernorrland, i samarbete bland annat med övriga norrlandslän, för att möta förstärkta krav från EU.

Det är i samverkan med andra som Region Västernorrland kan arbeta resurseffektivt och bäst nå uppsatta mål. Strategiska överenskommelser ska upprättas med relevanta aktörer, och förstärka de redan befintliga med exempelvis länets kommuner, Mittuniversitetet och Umeå universitet. En annan viktig del i det strategiska samverkansarbetet inom näringsliv är satsningen på det regiongemensamma inkubatorn. Det regionala företagsfrämjande arbetet korsar kommungränser och skapar mötesplatser där kunnande, kompetens och kreativitet möts. Därutöver är samverkan med branschråd och utbildningsaktörer avgörande för att möta företag och organisationers behov av kompetensförsörjning, vilket idag ofta lyfts som ett hinder till tillväxt både i vårt län och övriga landet.

Det är också viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har goda förutsättningar till affärsutveckling, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Detta är det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som Region Västernorrland äger och styr tillsammans med staten och Region Jämtland Härjedalen.

Förutom att tillgängliggöra riskvilligt kapital fördelar Region Västernorrland årligen statliga medel för regional tillväxt. Det ger möjlighet att ytterligare stärka företags och organisationers möjligheter att omsätta sina tillväxtskapande ambitioner i praktiken.

Kompetensförsörjning är en prioriterad fråga både nationellt och regionalt. Som regionalt utvecklingsansvarig aktör ingår att prioritera, organisera och fastställa målsättningar för kompetensförsörjningsarbetet i regionen. Tillgång till rätt kompetens i arbetslivet är en förutsättning för regionens utveckling, vilket kräver ett strategiskt arbete med höga krav på stabila samverkansformer.

Utbildningsutbudet i länet behöver vara anpassat efter arbetslivets behov. I Västernorrland finns särskilda utmaningar genom långa avstånd, gleshet samt en åldrande befolkning. För att till fullo nyttja hela den potentiella arbetskraften pågår arbete för att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. Region Västernorrland bidrar även till etablering och förstärkning av lokala lärcentra och avser att, tillsammans med andra aktörer, utveckla flexibla lärandeformer; för att möta arbetsgivarens behov av kompetens, men också för att bidra till möjligheterna till livslångt lärande.

Kultur är en av samhällets hörnstenar. Genom kulturen kan människor mötas, utbyta erfarenheter samt utvecklas. En levande kultur är något som stärker medvetenheten om tradition och är en väg till förnyelse. Regionen har många kulturverksamheter, så som scenkonst, bibliotek, dans och museum. Dessa verksamheter ska vi värna och utveckla, så att vi har möjlighet att ta del av dessa i dag och i framtiden.

Västernorrland ska vara ett län dit människor från hela Sverige och från andra länder reser för att ta del av ett rikt kulturliv tillgängligt för alla.  Kulturen ska stimulera, väcka känslor och inspirera alla, oavsett ålder, kön eller nationalitet.

Kultur består av två delar, skapad kultur och upplevd kultur. En förutsättning för att involvera länets innevånare är att kulturen har en hög tillgänglighet både för att skapa och för att uppleva. För att uppnå en hög tillgänglighet och mångfald bland publik och kreatörer bör den nära och småskaliga kulturutövandet lyftas. Även inom området kultur har en massiv centralisering skett och den lokala kulturen har överlämnats till ideella frivilliga krafter och dessa anser vi behöver ett ökat stöd både ekonomiskt och informationsmässigt.

Kultur är att betrakta som ett hälsofrämjande och intellektuellt främjande kitt som förenar människor over kommun-, region- och riksgränser.

Regionen behöver främja och utveckla verksamheter och projekt som kan bidra till att bättre bevara länets kulturarv och öka kunskapen om dessa. Genom en ökad satsning på kulturarvet kan regionen också bidra till en ökad tillväxt i besöksnäringen.

Genom regioninstitutionerna inom kultursektorn ska i första hand barn och unga prioriteras genom att skapa upplevelser och möjligheter till delaktighet i utövande av olika kulturyttringar.

På grund av regionens stora ekonomiska problem vill vi minska ambitionsnivån inom kulturverksamheten under planperioden och flytta resurser till hälso- och sjukvården. En tydligare prioritering behöver göras genom att rikta kulturverksamheten till barn- och ungdomar. När det gäller kultur som specifikt riktas mot vuxna måste intäktsökningar ske i verksamheten.

Folkbildningen ska ge möjlighet för individen att, tillsammans med andra, öka kunskaper och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång och demokrati, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Folkbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle och ett komplement för att stärka framtida kompetensförsörjning. Studieförbund och folkhögskolor har stor betydelse för livslångt lärande.

Regionens folkhögskolor ska fortsatt och fördjupat verka för att möta ungas behov av kompletterad grundskole- eller gymnasieutbildning, samt att möta utbildningsbehov hos nya svenskar och personer med funktionsvariationer. Svårigheterna för utrikesfödda och ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden, samtidigt som vi står inför en omfattande kompetensbrist både inom privat och offentlig sektor i länet, är utmaningar som kan mötas genom olika insatser, bland annat inom folkbildningen.

Folkhögskolorna ska bidra till den regionala tillväxten genom att vara en aktiv part i kompetensförsörjningsarbetet på regional och lokal nivå. Folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i Region Västernorrlands regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling.

En väl utbyggd infrastruktur är avgörande för näringslivets utveckling, möjligheten till arbets- och studiependling och den i länet alltmer växande turistnäringen. Den regionala transportplanen har ett hållbarhets- och trafikslagsövergripande perspektiv där vägar, järnvägar och flygplatser, samt förbättrad koppling mellan järnväg och hamn, prioriteras. För individen ligger regionens fokus på att förbättra möjligheterna att resa med tåg, buss och cykel. För näringslivet ska regionen fokusera på att förbättra och effektivisera godstransporterna. Ambitionen är genomförande i nära samarbete med grannlänen för att synliggöra storregionala perspektiv.

Kollektivtrafiken behöver göras om i grunden. Ett arbete för en samlad styrning av den regionala kollektivtrafiken under ledning av Region Västernorrland behövs, samt för att skatteväxla finansieringen av den kommunfinansierade trafiken. I samband med detta behövs också utredas om drift av trafik ska ske helt eller i delar i regionens regi.

Kollektivtrafiken ska underlätta för att verka, bo och leva i länet och ge möjlighet att pendla mellan länets kommuner. Andelen linjeturer och turtätheten måste öka. Attraktiviteten för att åka kollektivt behöver stärkas i form av möjlighet till ett prissystem som människor förstår, pendlarparkeringar och att byte mellan trafikslag sker på ett enkelt och smidigt sätt.

Dubbelspår på Ostkustbanan, sträckan Härnösand – Gävle, är en framgångsfaktor, där långsiktigt påverkansarbete är prioriterat. Ådalsbanan, sträckan Nyland-Långsele, är i stort behov av upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik.

Hela länet behöver få tillgång till bra resmöjligheter. Genom att rusta upp Ådalsbanan med tillhörande triangelspår skapas möjlighet till pendling mellan Östersund – Sollefteå – Örnsköldsvik och Umeå.

Ett långsiktigt hållbart regionalt tillväxtarbete i Västernorrland förutsätter internationellt samarbete. Sveriges medlemskap i EU innebär att en betydande del av Region Västernorrlands och kommunernas verksamheter påverkas av det gemensamma beslutsfattandet inom EU. För att påverka möjligheterna till hållbar regional utveckling i länet, behöver Region Västernorrland och andra regionala aktörer medverka i tidiga beslutsprocesser, särskilt på EU-nivå.

Den med regionerna Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten, samt en rad kommuner, näringslivsorganisationer och föreningar gemensamma representationen North Sweden European Office (NSEO) är en central resurs som aktiv och pådrivande aktör, för att kraftsamla och skapa få förståelse för och goda förutsättningar i nordliga regioner en region med speciella förutsättningar. Representationens arbete sker i nära samverkan med andra regionala representationer, särskilt NSEO (North Sweden European Office) och för de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland. Ett än mer strukturerat samarbete med North Sweden Office är en förutsättning för att tydligare kunna kraftsamla Norrlands utmaningar inom den europeiska nivån.

Region Västernorrland behöver även bli bättre på att nyttja EU:s fonder och program både för regional utveckling och för egen verksamhetsutveckling, som exempelvis satsningar på infrastruktur, forskning, innovationer och kompetensförsörjning.

4. Målområde 3:

Regionen skapar mervärde åt sin kärnverksamhet

Kompetensförsörjning är en av de viktigaste utvecklingsfrågorna både för länet och för Region Västernorrland som arbetsgivare. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar samt metod- och teknikutveckling.

Region Västernorrland utgör en stor sektor, som behöver rekrytera proaktivt och öppna upp för en rörlighet på arbetsmarknaden. Regionen ska ha ett gott samarbete med utbildningsanordnare, för att bidra till kompetensförsörjningen. För att möta arbetsmarknadens behov i länet är gemensam utveckling och samarbete med kommunerna viktigt. Nya lösningar behövs på problem som följer av demografiskt betingade utmaningar, vilket kommer förutsätta ett stort mått av nytänkande och innovativa lösningar från involverade samhällsaktörer.

Behovet av att trygga kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt är en central fråga inom Region Västernorrland. Utifrån förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer.

För att klara kompetensförsörjningen måste Region Västernorrland skapa goda förutsättningar för att behålla de som redan arbetar i organisationen samt attrahera nya medarbetare. Detta arbete är även en del i samarbetet med Norra sjukvårdsregionen. Det handlar både om att vidareutveckla arbetet för en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö, samt att stödja ett aktivt medarbetarskap och medledarskap. Möjligheterna till kompetensutveckling och kontinuerligt stöd i arbetet behöver stärkas.

Övergång till sammanhållna vårdområden med lokala ledningar ger personalen förutsättningar till en bättre arbetsmiljö, vilket i sin tur ger de rekryteringsmöjligheter. En organisation med styrning och ledning lokalt kan både rekrytera och behålla sin personal. Detta därför att den viktigaste resursen för att rekrytera personal är de som redan arbetar inom verksamheten. De är med hjälp av sina kontaktnät mycket effektivare än centralt placerade chefer när det gäller att hitta, att bedöma och att attrahera ny personal.

Avgörande är hur väl Region Västernorrland lyckas med helheten, alltifrån ledarskap och medarbetarskap till anställningsvillkor, konkurrenskraftiga löner, arbetstider, arbetsscheman, arbetsmiljö och karriärmöjligheter, men även hur förutsättningar skapas för att medarbetare ska vilja och kunna arbeta vidare vid uppnådd pensionsålder.

Samma höga krav på goda villkor som gäller i Region Västernorrlands egna verksamheter ska även gälla för personal i de upphandlade verksamheterna, samt de vårdcentraler som verkar inom ramen för LOV. Det gäller inte minst de arbetsrättsliga villkoren, meddelarfrihet och heltidstjänstgöring.

Region Västernorrlands hälso- och sjukvård ska vara kostnadseffektiv, trygg och säker för patienterna. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om individen och dennes behov. Kontinuitet är väldigt viktigt. Målet är att i högsta möjliga mån ha medarbetare som är anställda av regionen.

Samarbete ska fortsätta att utvecklas med samtliga regioner för att minska beroendet av hyrpersonal. Region Västernorrlands kostnader för hyrpersonal ligger bland de högsta i Sverige. Att kostnaderna fortsätter att skena är en ohållbar utveckling som måste stoppas. För att vända trenden måste problemen lösas i rätt ände.

En stabil och varaktig bemanning skapar också förutsättningar för en god arbetsmiljö, vilket i sin tur ger rekryteringsmöjligheter. En organisation med styrning och ledning lokalt kan både rekrytera och behålla sin personal. Detta därför att den viktigaste resursen för att rekrytera personal är de som redan arbetar inom verksamheten samt ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet.

Region Västernorrlands rekryteringsarbete behöver ske på bred front och med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. I detta måste vi ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land har samt utveckla arbetet med utlandsrekryteringar i bristyrken.

Region Västernorrland ska aktivt tillvarata den resurs som sjukvårdsutbildade personer, som har eller kan få permanent uppehållstillstånd, utgör. Ungdomar i Västernorrland ska ges möjlighet att få se alternativt prova på arbete inom regionen. Detta för att bidra till en långsiktig kompetensförsörjning.

Genom genomförande av sammanhållna vårdområden med lokala ledningar ger personalen förutsättningar till en bättre arbetsmiljö, vilket i sin tur ger de rekryteringsmöjligheter. En organisation med styrning och ledning lokalt kan både rekrytera och behålla sin personal. Detta därför att den viktigaste resursen för att rekrytera personal är de som redan arbetar inom verksamheten. De är med hjälp av sina kontaktnät mycket effektivare än centralt placerade chefer när det gäller att hitta, att bedöma och att attrahera ny personal.

Ett viktigt område är att säkerställa kompetensförsörjningen, framför allt inom verksamheter där stora pensionsavgångar kommer att ske. Region Västernorrland ska arbeta för att kunna erbjuda studenter en attraktiv anställning efter avslutad utbildning. En väl genomförd introduktion av nya medarbetare skapar också förutsättningar för en trygg start på anställningen. Region Västernorrland behöver kunna erbjuda goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning.

För ett långsiktigt framgångsrikt rekryteringsarbete som gynnar hela länet, krävs ett strategiskt samarbete även med kommun och näringsliv.

I det strategiska kompetensförsörjningsarbetet inom Region Västernorrland, behöver fokus framförallt ligga på kompetens- och uppdragsväxling, att ta tillvara och nyttja kompetens på bästa sätt inom organisationen. Inte minst utifrån verksamhetsutveckling genom digitalisering och e-hälsa kommer arbetssätt att förändras, men även förändra kraven på kunskap och kompetens inom verksamheterna.

Vårdens medarbetare ska ges förutsättningar att arbeta mer med direkt patientkontakt, samt att arbeta för att samt att arbeta för att förändra och förnya arbetssätt så att det skapar värde för patienterna.

En hållbar arbetsmiljö är av stor vikt, både utifrån en hälsofrämjande arbetsplats och som ett led i arbetet med att stärka Region Västernorrlands attraktionskraft som arbetsgivare. Förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö är en ändamålsenlig organisation, god och nära ledarskap samt ett aktivt medarbetarskap och medledareskap. Regionens arbetsmiljöarbete ska förstärka de beteenden som leder till god hälsa.

Framgångsfaktorer är bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser och goda arbetsvillkor. Verksamhetsutveckling behöver bedrivas utifrån ett helhetstänkande, med fokus på förbättringar utifrån en hållbar arbetsmiljö och att bibehålla god hälsa hos personal. Det kan handla om rätt till heltid och flexibla arbetstidslösningar som skapar balans mellan arbete och fritid, utvecklings- och karriärmöjligheter samt en lärande miljö med möjlighet till kompetensutveckling och forskning

Region Västernorrland har som många andra regioner och kommuner, en ojämn könsfördelning bland medarbetarna med en större andel kvinnor än män. En jämställd arbetsplats ger bättre förutsättningar för en jämställd verksamhet och den sneda könsfördelningen gör det särskilt viktigt att bevaka att det inte uppstår osakliga löneskillnader. En arbetsplats som också speglar mångfalden i samhället är viktig för en arbetsmiljö i utveckling. Region Västernorrland ska vara en inkluderande arbetsplats som tar tillvara människors olikheter till nytta för medborgare och vårdtagare.

Medarbetarnas kunskap, erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer till effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar, ska tas tillvara i en konstruktiv process där återkoppling utgör en naturlig del.

Medarbetarna ska göras delaktiga genom medbestämmande och ges möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Medarbetare förväntas ta ansvar för sitt arbete och bidra aktivt till regionens utveckling och den goda arbetsplatsen i form av medledarskap.

Medledarskap handlar om att använda en större del av potentialen i organisationen. Utifrån en gemensam värdegemenskap uppmuntras medarbetare att ta ansvar och initiativ och fungera som ledare – ibland gemensamt, ibland individuellt (självledarskap)

Regionen prioriterar en god samverkan och en bra dialog genom de upparbetade strukturer som finns. För att säkra detta måste samverkan och dialogen med medarbetarna inom Region Västernorrland ständigt prioriteras och utvecklas, såväl kring övergripande förslag för att nå regionplanens inriktningsmål, som fortlöpande i verksamheten. Ett viktigt område är att ytterligare stärka samverkan med de fackliga organisationerna.

En grundläggande del i chefsuppgiften är att kontinuerligt utveckla och effektivisera verksamheten så att uppsatta mål kan nås. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning.

Region Västernorrland måste fortsätta att utveckla ledarskapet och ledarskapskulturen med tydligt samverkansfokus och tillitsbaserad ledning och styrning. Chefen måste skapa förutsättningar och coacha medarbetarna som besitter kompetensen och kan verksamheten bäst. Det är också angeläget att fler arbetsplatser driver aktivt förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och fackliga organisationer.

Dialogen med medarbetare ska vara central. Rekryteringen av nya chefer ska ske utifrån regionens chefspolicy, utbildning och erfarenhet. Styrningen och arbetsorganisationen ska utformas så att chefer ges tydliga mandat, befogenheter och rimliga förutsättningar för sitt uppdrag. Ett stärkt lokalt ledarskap med närvarande chefer är nyckeln till framgång, inte minst för att lösa kompetensrekrytering och minska stafettberoendet. Chefer ska ha tillgång till professionellt stöd i olika situationer.

Det är viktigt att möjliggöra för första linjens chefer att ta till vara personalens engagemang och kompetens för en positiv utveckling av verksamhet och personal.

För att första linjens chefer ska kunna ta till vara personalens engagemang och kompetens, samt möjliggöra utveckling av verksamhet och personal, måste dessa chefer avlastas den rutinbetonade administrativa bördan, som de blivit ålagda att göra under de senaste åren. Administrativa uppgifter måste flyttas tillbaka på verksamhetsnära administratörer.

Verksamhetsutvecklingen ska i huvudsak bedrivas på de enskilda enheterna och inte ligga centralt. Det ger stimulans, tillvaratar personalens engagemang och ger plats för eldsjälarna. Verksamhetsutveckling behöver ske huvudsakligen internt och på golvet bland medarbetarna och i samarbete med andra enheter.

Arbetssätten ska präglas av ett LEAN-tänk i den bemärkelsen att vårdenheternas personal börjar ställa sig frågan: ”Vad kan jag/vi göra för patienten som underlättar vägen och minskar ”slöserier” genom vårdkedjan och nästa enheters arbete?”

För att förenkla och effektivisera administrationen utifrån regionens planerings- och uppföljningsprocess behöver strukturer och verktyg fortsätta utvecklas i dialog med verksamheterna.

Ett brett och systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsofrämjande åtgärder är viktiga komponenter för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetet bör inriktas mot flera nivåer samtidigt; organisation, grupp och individ, med en både hälsofrämjande och förebyggande inriktning. Det är också väsentligt med ett modernt och stödjande ledarskap.

Medarbetarnas arbetsmiljö är viktig för att kunna utföra ett gott arbete, bibehålla hälsa och förebygga sjukskrivningar. För att uppnå detta behövs en förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Avgörande är att det över tid råder balans mellan tillgång på resurser och verksamhetens krav.

För att främja en god arbetsmiljö och stärka medarbetarnas hälsa behövs insatser på både kort och lång sikt, samt på organisation, grupp och individnivå. Långsiktiga åtgärder handlar om att bland annat ge de fackligt förtroendevalda och skyddsombud goda förutsättningar att utföra sina uppdrag och att chefer inom samtliga verksamheter ges stöd och arbetsmiljöutbildning. Detta för att alla parter tillsammans ska verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Företagshälsovården har en central roll i att vara expertfunktionen i det förebyggande arbetet kring arbetsmiljö och hälsa, i förekommande fall även vid arbetslivsinriktad rehabilitering. En annan viktig del i det förebyggande arbetet är att tillhandahålla friskvård.

Forskning, utbildning och samverkan är viktiga och grundläggande komponenter för en väl utvecklad akademisk miljö, inte minst för att främja kompetensförsörjning och god utveckling. Region Västernorrland har ett tydligt fokus på att skapa goda förutsättningar för dessa områden. För att uppnå detta krävs en övergripande strategi för dessa frågor och ett fortsatt långsiktigt arbete för en stärkt akademisk miljö samt lärandemiljö. Region Västernorrlands verksamheter och medarbetare ska på ett strukturerat och planmässigt sätt kunna hålla sig uppdaterade om kunskapsläget och om aktuell forskning.

I samverkan med lärosätena måste vidareutbildning och forskning integreras i det kliniska arbetet för att stödja och stimulera utvecklingen, främst inom hälso- och sjukvård och tandvård. Det finns idag ett behov av att förbättra möjligheten till karriärvägar där forskning och kliniskt arbete löper parallellt genom hela yrkeslivet. Medarbetare ska stimuleras och uppmuntras att forska eller vidareutbilda sig, genom att få göra detta på arbetstid.

En utvecklad akademisk miljö omfattar också fysiska miljöer för utbildning och medicinsk simulering. En sådan miljö kan utgöra en stark attraktionskraft för såväl anställda som potentiella framtida medarbetare, där möjligheter till reflektion och nyfikenhet skapas som en naturlig del i vardagen. Kraven på utveckling av den akademiska miljön är även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv väldigt höga.

En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. För att nå hållbar utveckling i länet är det viktigt att se till helheten och samtliga perspektiv det främjar framtidens jobb och därmed framtidens välfärd.

Energi- och klimatomställningen innebär möjligheter för utvecklingen i länet. Effektiviserad energianvändning och minskad negativ klimatpåverkan, kan ge konkurrensfördelar och minskade kostnader. Fortsatta satsningar behövs på mer energieffektivisering och en ökning av egenproducerad solenergi. Region Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart och hållbar organisation.

Region Västernorrland ska bidra till lokal och hållbar odling och uppfödning. Krav på lokal produktion ska beaktas i upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart.

Region Västernorrland ska vara ett föredöme i arbetet med miljöfrågor. En förutsättning för att ständigt förbättra miljöarbetet i organisationen är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Region Västernorrland har ett miljöledningssystem och är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet ger struktur och stöd för hur miljöarbetet ska planeras, genomföras, följas upp och förbättras. Ledningssystem som ständigt utvecklas utgör en garanti för kontinuitet i miljöarbetet över tid. Miljöcertifieringen ska bibehållas.

Förmågan till förnyelse och kontinuerlig framtidsanpassning är avgörande för länets och Region Västernorrlands konkurrenskraft och framgång.

Innovation utgör en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet, och ingår i den regionala utvecklingsstrategin. Ett sammanhållet innovationssystem i länet och inom Region Västernorrland stödjer och förenklar för både invånare och medarbetare, men också för forskare, entreprenörer och andra aktörer. Innovationssystemet ska samverka med viktiga aktörer regionalt, nationellt och internationellt. Samverkan kan stärkas än mer genom utveckling av innovativa miljöer.

Viktiga utgångspunkter för arbete med utveckling och innovation är att verksamheten är ansvarig och drivande. Utvecklingen ska utgå från befolkningens nuvarande och kommande behov, sett exempelvis utifrån tillgänglighet och kvalitet. Dock behövs stödstrukturer för att tydliggöra och utveckla verksamhetens förmåga att driva utveckling, primärt bland personalen på golvet. Att skapa en organisation där trygghet inför förändring finns, är avgörande.

Med utgångspunkt i den regionala digitala agendan ska regionens uppsatta digitaliseringsmål säkerställas, i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Detta bidrar till en hållbar samhällsutveckling inom länet, men även till den nationella digitaliseringspolitiken.

Region Västernorrland ska präglas av öppenhet för nya idéer från såväl medarbetare som omvärld. Medarbetarnas intresse att bidra till verksamheten, deras kunskap och idéer, ska tas till vara, kanaliseras och skyddas.

Digitaliseringens möjligheter behöver tas till vara i syfte att stärka kvaliteten och bidra till en jämlik vård, där resurserna kan nyttjas mer effektivt. Digital teknik och digitala vårdmöten i kombination med nya arbetssätt skapar värde på alla nivåer – för patienter, anhöriga, vårdpersonal och för samhället i stort.

En ökad digitaliseringstakt samt säkra och ändamålsenliga IT-system är centrala faktorer för den önskade utvecklingen i hälso- och sjukvården samt för att medarbetare i vården ska ges bättre förutsättningar att tillhandahålla god och nära vård med hög tillgänglighet och god kontinuitet. För att digitaliseringen ska lyckas krävs att staten tar fortsatt ansvar för att finansiera infrastruktursatsningar i hela landet.

Inom hälso- och sjukvården är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. E-hälsa handlar om hur hälso- och sjukvården som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av verktyg som utgår från individens behov. Administrativa stöd som förenklar för både individer och verksamheterna är ett prioriterat område.

I vård och omsorg kan olika typer av distansteknik möjliggöra en annan kompletterande organisering av vård- och omsorgsverksamhet som utgår från patientens val och behov. ITstöd och e-hälsa ska på så sätt användas för att sätta invånarens behov i centrum – en personcentrerad vård.

Tekniska lösningar och tjänster ska i första hand upphandlas från den öppna marknaden och ta del av marknadens innovationskraft så att inte Region Västernorrland utvecklar egna kostsamma lösningar.

Utvecklade former för styrning, som balanserar behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet, är allt mer aktuellt på nationell nivå.

En tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning, i vilken även medborgarna inbjuds till delaktighet, ska bidra till god och likvärdig kvalitet inom Region Västernorrland. Former för stärkt dialog behöver vidareutvecklas under planperioden. Det behöver också skapas en kultur inom regionen som är formad av öppenhet och transparens mot medborgarna.

Inom Region Västernorrlands olika verksamheter och ansvarsområden, finns ett flertal olika ledningssystem implementerade. Ledningssystem finns för exempelvis miljö, kvalitet och informationssäkerhet. Intentionen är att skapa en övergripande struktur som kan stödja och hålla samman de mest centrala processerna i organisationen – ett ramverk för integrerat ledningssystem.

Att fortsatt stärka chefers förutsättningar för ett hållbart ledarskap, som i sin tur främjar ett aktivt medarbetarskap, är ytterligare väsentliga delar i en fungerande ledning och styrning. Detta både sett utifrån behovet av tydliga strukturer för styrning och styrningslogik – men också utifrån ledarens förmåga och medvetenhet kring sin påverkan av arbetsplatskulturen i verksamheten. Chefer ska kunna känna sig trygga och ha stöd i sin ledarroll, ha tid för sitt uppdrag och ha tydliga befogenheter och ansvarsområden. Ledarskapet ska också präglas av tillit och förtroende.

5. Ekonomi

Regionplanen utgår idag från den budget och ekonomiska plan som Regionfullmäktige antog i november 2020 med stöd av majoritetspartierna Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Sjukvårdspartiets förslag till budget och ekonomisk plan röstades ner av Regionfullmäktiges majoritet.

Region Västernorrland har under tidigare år haft högre kostnader än intäkter, vilket orsakat underskott som ännu inte kunnat återställas. För att klara kravet på återställning och komma i balans krävs att budgeten efterlevs och att beslutade kostnadsminskningar effektueras i den omfattning och takt som angivits. Särskild vikt måste läggas vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därmed ytterst patientsäkerheten.

Organisationskulturen i Region Västernorrland har bidragit till en usel budgetdisciplin. Detta är en chefsfråga som tar sin början på högsta tjänstemannanivå. Att ej verkställa politiska beslut, vilken regionplan och budget är, måste få konsekvenser. Ytterst handlar det om att man inte får arbeta kvar vid Region Västernorrland.

Region Västernorrland måste starta ett arbete om att införa sammanhållna vårdområden i länet. Detta tar tid och kan, efter utredning, tidigast påbörjas under 2022. Det första vårdområdet bör inrättas i Ådalen, där det finns ett uttalat kommunalt stöd för denna organisationsform. Detta är också början till slutet för dagens system med länskliniker.

Att bilda sammanhållna vårdområden är ett kraftfullt sätt att åtgärda dagens stora brister inom organisation, ledning och styrning så att verksamheterna effektivare än idag kan möta befolkningens behov. En enda organisation sköter all vård inom området – specialistvård, primärvård och all kommunal vård och omsorg inom en eller flera kommuners geografiska område. Regionen skulle med sammanhållna vårdområden bli en arbetsgivare som kan attrahera och behålla egen persona genom att medarbetarna vet att de kan påverka sitt eget arbete. Eftersom chefsleden i det sammanhållna vårdområdet är korta blir också känslan av egen regi stark i organisationen.

I ett sammanhållet vårdområde skulle organisationen själv styra, prioritera och fördela sina ekonomiska resurser med sikte på bästa möjliga resultat för helheten.    Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt, liksom att en hög grad av restriktivitet ska prägla verksamheten. Regionstyrelsen och ansvariga nämnder ska initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid.

Tilldelade ekonomiska ramar för verksamheterna måste hållas vilket kräver stärkt budgetföljsamhet och resultatuppföljning på samtliga nivåer. Region Västernorrlands verksamheter och enheter ansvarar för sina egna kostnader. Eventuella överskridanden måste genast åtgärdas samt meddelas närmaste chef. Tillfälliga intäktsförstärkningar får inte medföra långsiktigt ökade kostnader som finns kvar när intäkterna upphör.

Nya behov i Region Västernorrlands verksamheter måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Samtliga beslut i organisationen som innebär merkostnader ska vara finansierade. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget.

Kostnadsutvecklingen avseende områdena inhyrd personal, egna personalkostnader samt utomlänsvård kommer fortsatt att vara i fokus. En utbytbarhet finns mellan kostnad för inhyrd personal och kostnader för egen personal samt även mellan olika vårdformer/-nivåer utom länet. Det finns en fortsatt stor potential inom dessa områden och kostnaderna måste sänkas i närtid för att klara de ekonomiska ramar och förutsättningar som gäller under planperioden.

Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värde kontra driftkostnadsökningar. Projekt får inte starta innan prioritering har genomförts. Byggprojekten prioriteras efter angelägenhets- och nyttograd.

Ökade kostnader innebär att en undanträngningseffekt kan uppstå där möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och kvalitet inom kärnverksamheten försvåras. Detta förhållande kan på sikt skapa en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska erhålla en god vård och annan service måste kostnadsökningstakten hållas under strikt uppsikt.

Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en restriktivitet ska prägla verksamheten.

6. Budget för 2022 med plan för 2023 – 2024

Ändrade resursramar (miljoner kronor) i jämförelse med majoriteten Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalernas förslag.

7. Yrkanden

Vi i Sjukvårdspartiet föreslår regionfullmäktige:  

Att fastställa Sjukvårdspartiets budget för 2022 samt ekonomisk plan 2023 – 2024.

Att fastställa skattesats för 2022 till 11:29 kronor per skattekrona; samt

Att föreliggande ekonomiska plan ska utgöra underlag för arbetet med regionplan och budget 2023 – 2025

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen att förbereda ett införande av ”Norrtäljemodellen” i form av sammanhållna vårdområden tillsammans med länet sju kommuner. Sjukhuset vid Sollefteå ska tillsammans med närliggande kommuner prioriteras för genomförande hösten år 2022. Resterande sjukhus och kommuner senast hösten år 2023. Redovisning av hur arbetet fortskrider ska ske till nämnderna varje månad.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att inom ramen för befintligt länskliniksystem skapa förutsättningar och genomföra ett lokalt och nära ledarskap. Redovisning ska lämnas till Hälso- och sjukvårdsnämnden senast 1 februari 2022.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att se över avtalet gällande regionsjukvård med målet att minska den fasta kostnaden samt den totala kostnaden för regionsjukvård. Redovisning ska ske till Hälso- och sjukvårdsnämnden senast 1 mars 2022.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att återöppna BB och förlossning på Sollefteå sjukhus. Öppningen ska ske senast 1 september 2022. Redovisning hur arbetet fortskrider ska rapporteras till Hälso- och sjukvårdsnämnden varje månad.

Att uppdra Hälso- och sjukvårdsnämnden att återöppna akutkirurgi på Sollefteå sjukhus. Öppningen ska ske senast 1 september 2022. Redovisning av hur arbetet fortskrider ska rapporteras till Hälso- och sjukvårdsnämnden varje månad.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att återöppna akutortopedi på Sollefteå sjukhus. Öppningen ska ske senast 1 september 2022. Redovisning hur arbetet fortskrider ska rapporteras till Hälso- och sjukvårdsnämnden varje månad.

Att folkhälsofrågor flyttas från Nämnden för hållbar utveckling till Hälso- och sjukvårdsnämnden

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att tillsammans med länets sju kommuner bilda minst en familjecentral i varje kommun med exempelvis hälsocentral, BVC, BUP, öppen förskola och socialsekreterare i en gemensam organisation. Socioekonomiskt utsatta områden ska prioriteras. Redovisning av hur arbetet fortskrider ska redovisas till Hälso- och sjukvårdsnämnden varje månad.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att tillse att ingen minskning av antalet hälsocentraler görs under år 2022 samt att uppdra till nämnden att påbörja ett arbete att utöka andelen hälsocentraler i områden där de tidigast har lagts ned.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utbilda och införa avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgi, akutsjukvård och liknande områden som nämnden anser är lämpliga. En redovisning av hur arbetet fortskrider ska ske till Hälso- och sjukvårdsnämnden senast 1 juli 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden att fortsätta arbetet med kompetensutveckling och skapa fler incitament för personal att vidareutbilda sig. Redovisning ska lämnas respektive nämnd varje kvartal.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att tilldela folktandvårdsförvaltningen extra medel för en ny kompetenssatsning för fler specialisttandläkare. Redovisning av hur arbetet fortskrider ska lämnas till Hälso- och sjukvårdsnämnden varje kvartal.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för hållbar utveckling att utreda ett system där behandlande klinik får behålla 70 % av besparingen av minskade sjukresor som löses med distansteknik och som godkänts av patienten. Redovisning ska lämnas till respektive nämnd senast 1 maj 2022.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen att köpa in existerande distanstekniklösningar på den öppna marknaden istället för att utveckla dessa själva. Redovisning ska lämnas till respektive nämnd senast 1 april 2022.

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att se över behovet av kirurgrobot på länets tre sjukhus och att eventuell investering tas till budget och regionplan för 2023 med plan för 2024 – 2025.

Att uppdra till Regionstyrelsen och till övriga nämnder att föreslå förändringar av reglementen att en saklig, objektiv och opartisk tjänsteskrivelse med förslag på beslut alltid upprättas vid motionssvar, innan politisk beredning i utskott och nämnder påbörjas. Regionstyrelsen och övriga nämnder ska föreslå dessa förändringar till regionfullmäktige senast 1 mars 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen och till övriga nämnder att föreslå förändringar av reglementen för att därefter kunna påbörja webbsändning av nämndsmöten. Regionstyrelsen och övriga nämnder ska föreslå dessa förändringar till regionfullmäktige senast 1 mars 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen att skapa tekniska förutsättningar för att kunna webbsända direkt på sociala medier som exempelvis Facebook och Youtube. Förändringen ska ske senast 1 mars 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett webbdiarum. Det ska vara enkelt för medborgare och journalister att ta del av allmänna handlingar. Redovisning ska lämnas till regionstyrelsen senast 1 juni 2022.

Att fasta arvodet för ”ordförande för regionsstyrelens vårdvalsutskott” tas bort 1 januari 2022.

Att en generell arvodessänkning sker för alla förtroendevalda på 10 %. Beslutet ska gälla från 1 januari 2022.

Att partistödet till de politiska partierna sänks med 10 %.

Att uppdra till Nämnden för hållbar utveckling att stödet till de politiska ungdomsförbunden tas bort. Varje parti som har ett aktivt ungdomsförbund i länet får bidra med pengar från sitt eget partistöd.

Att uppdra till Regionstyrelsen att en genomlysning sker på chefsavtal med målsättning att ta bort generösa fallskärmsavtal. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 mars 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen att påbörja ett arbete kring avtalsefterlevnad gällande offentliga upphandlingar med målsättning att efterlevnaden blir fullständig. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 maj 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen och övriga nämnder att göra en översyn av chefs- och administrativa tjänster genom hela regionens organisation med målet att administrationen och antal chefer och administrativa tjänster ska minskas med minst 263 årsarbeten under 2022. Nära administrativt stöd som exempelvis medicinska sekreterare ska undantas. Arbetet ska påbörjas omedelbart och redovisning ska ske till Regionstyrelsen varje månad.

Att uppdra till Regionstyrelsen att se över antalet pappersutskrifter och skrivare/kopiatorer i organisationen. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 maj 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen och till övriga nämnder att ett förändringsarbete mot tillitsbaserad ledning och styrning startas upp i hela regionens organisation. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 maj 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen och till övriga nämnder att ett arbete kring ständiga förbättringar startas upp i hela regionens organisation med LEAN som utgångspunkt. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 maj 2022.

Att uppdra till Regionstyrelsen att påbörja arbetet med en bättre återbetalningsprocess gällande patientavgifter och liknande avgifter, med målsättning att kraftigt minska avskrivningar av fodringar. Redovisning ska lämnas till Regionstyrelsen senast 1 april 2022.

UPP

VÅRT PARTI

Om Sjukvårdspartiet
Styrelsen
Stadgar
Förtroendevalda
Kontakta oss

Bli Medlem

VÅR POLITIK

Nyhetsarkiv
Debattarkiv
Interpellationer
Motioner
Partiprogram
Länsprogram
Budgetförslag 2025
Budget & Regionplan 22-24
Val 2022

SJVP I MEDIA

Debattarkiv
Film & Media
Årsböcker
Regionpodden

SOCIALA MEDIA

Facebook
YouTube
Instagram

GENVÄGAR

Dataskyddspolicy
Om cookies
För press
Logga in

Logotype Sjukvårdspartiet Västernorrland

Till sidans topp