Enligt SKL har sjukvårdsadministrationen med höga chefer, handläggare och administratörer ökat med 36 procent sedan 2010 i Sverige. I Region Västernorrland med ca 15 procent sedan 2013. Men vi är övertygad om att procenten skulle vara ännu högre om man backar bandet ytterligare några år.

Sjukvårdspartiet föreslog besparingar på administrationen för 2020–2022 i vår budget. S+M+L röstade emot och valde istället att spara cirka en miljard på sjukvården fram till 2022.

Vad gör alla dessa samordnare, utvecklare, controllers, utredare och strateger för något? Särskilt när vården går åt helt fel håll med ökade kostnader, fler stafetter och minskad tillgänglighet.

När det blivit 36 procent fler administratörer i svensk sjukvård så har skattebetalarna inte fått 36 procent bättre eller mer effektiv sjukvård – snarare tvärtom. För att referera till Lena Asplund (M) har vi ett stort systemfel. Förr eller senare blir den interna byråkratin varse sin egen existens, och börjar svartsjukt bevaka sina intressen – kräver större budget och lobbar för vidgade befogenheter.

Vi i Sjukvårdspartiet är inte ensamma om att se det här problemet. För att citera Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi:

”Med stor sannolikhet kan man ta bort upp till en tredjedel av den övergripande sjukvårdsadministrationen – utan att sjukvården skulle skadas. Det är dessutom troligt att läkarna och sköterskorna ute i verksamheten ofta skulle kunna hitta bättre lösningar på sjukvårdens problem när de inte behöver ägna sig åt administrativa pseudoproblem.”

Så radikalt var inte Sjukvårdspartiet. Men potentialen är förmodligen större än vårt eget förslag på besparingar.

Vi i Sjukvårdspartiet vill decentralisera verksamhetsutvecklingen. Den ska ut på golvet bland personalen, som ser bristerna och de möjliga förbättringarna i sin vardag. Det är de som ska leda verksamhetsutvecklingen.

För att lyckas med detta, måste vi också ställa om regionen till ett förhållningssätt med tillitsbaserad styrning och ledning, där cheferna inte ska peka med hela handen utan att inta ett coachande förhållningssätt och skapa förutsättningar för personalen att lyckas i sitt viktiga uppdrag.

Vi vill också skapa förutsättningar för att arbeta smartare, observera att jag menar att arbeta smartare och inte snabbare. Med hjälp av LEAN-inspirerande arbetssätt går det att skapa standardiserade processer för ett arbete med ständiga förbättringar. Där vill jag lyfta fram CSN som en stor inspirationskälla.

I regionfullmäktige gav jag regionrådet Glenn Nordlund (S) tre frågor – men jag fick inget svar.

Hur ser Glenn på regionens stora administration, anser han att det inte finns något att spara?

Anser Glenn inte att verksamhetsutvecklingen ska ske primärt bland personalen på golvet?

Och vilka förbättringar anser Glenn att en ökad administration har lett till?

Glenn, får jag ett svar nu?