Interpellation om dialoger som verktyg
Frågan ställdes av Pia Lundin, Sjukvårdspartiet, till Regionstyrelsen ordförande Sara Nylund, Socialdemokraterna
Regionfullmäktige beslutade under 2020 om en Strategi för medborgardialog med syftet att stärka demokratin och öka invånarnas förtroende för regionens verksamheter, inklusive hälso- och sjukvården. Strategin betonar att en väl fungerande dialog mellan medborgare och beslutsfattare inte bara förbättrar kvaliteten på de tjänster som erbjuds, utan även stärker den representativa demokratin genom att säkerställa att invånarnas röster blir hörda i viktiga beslut.
I dokumentet lyfts en tydlig målsättning om att öka förtroendet för hälso- och sjukvården i regionen, där utvecklingen av dialogen ses som ett centralt verktyg för att uppnå detta. Med tanke på att den senaste Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att förtroendet för vården i Region Västernorrland är det lägsta i hela landet och har varit det under flera år, blir denna fråga av yttersta vikt.
Ett av strategins uttalade mål är att förbättra beslutsunderlagen inför politiska beslut. Detta innebär att dialoger med invånare ska ge en mer nyanserad bild av de behov och förväntningar som finns. En annan viktig aspekt är att stärka invånarnas inflytande och delaktighet, samtidigt som beslutsfattare och tjänstepersoner ska få en ökad förståelse för befolkningens behov och förutsättningar.
Dessa ambitioner gäller inte enbart medborgare i stort, utan borde lika självklart inkludera personal och fackliga företrädare. När Region Västernorrland nu står inför mandatperiodens viktigaste beslut – ”Utredningen om Region Västernorrlands framtida sjukhusstruktur”– uppstår frågan: Hur, när och till vilka målgrupper har regionen vänt sig för att ge information, ta emot synpunkter och lyssna på berörda aktörer?
Vid samtal med personal framförs uppfattningen att delaktighet saknas helt och att informationen om processen är bristfällig eller obefintlig. Detta står i skarp kontrast till de principer som slås fast i strategin för medborgardialog. Om dialogen verkligen ska vara ett verktyg för stärkt demokrati och ökat förtroende, bör den tillämpas konsekvent – särskilt i frågor av denna dignitet.
Frågor till ansvariga:
- På vilket sätt har regionen säkerställt att medborgardialogen använts i utredningen om sjukhusstruktur?
- Vilka målgrupper har involverats i dialogerna och på vilket sätt har deras synpunkter vägts in?
- Hur har regionen informerat personal och fackliga företrädare om processen och vilka möjligheter har de haft att påverka beslutet?
- Finns det dokumentation över de genomförda dialogerna och hur har de påverkat beslutsunderlaget?
- Hur avser regionen att förbättra dialogen framöver för att undvika bristande delaktighet i liknande viktiga beslut?
Jag ser fram emot svar på dessa frågor.
Pia Lundin
Regionråd i opposition
Sjukvårdspartiet Västernorrland
Svar från Regionstyrelsen ordförande Sara Nylund, Socialdemokraterna
Som ett direkt svar på den frågan så har inte Medborgardialog använts om metod i
denna fas.
Vad är då orsaken till detta?
- Medborgardialog ska möjliggöras när det finns en möjlighet att påverka och
skapa ett värde för alla parter. - Medborgardialog kan och bör hållas i ett tidigt stadie av processer eller
senare i processen. - Vårdgivaren ansvarar för att det systematiska och förebyggande arbete för att
patientsäkerheten ska vara god. Patientsäkerhet är en prioriterad fråga i
utredningen och i allt förändringsarbete inom Hälso- och sjukvården. Det är
inte lämpligt att andra än medicinskt sakkunniga genomför den
bedömningen.
Om frågan inte är påverkbar finns en strak rekommendation från såväl Sveriges
Regioner och Kommuner så som närliggande Regioner och Kommuner att inte använda
metoden. Metoden ses då som olämplig och kan leda till både missnöje och frustration
då uppdraget inte är påverkbart. Vid sådan tillfällen rekommenderas andra metoder och
verktyg för inkludering och delaktighet.
När det gäller utredningen om sjukhusstrukturen så har uppdraget inte varit påverkbart
utifrån politiska beslut och direktiv. Uppdraget till förvaltningen har varit att verkställa
det beslut som fattats.
Först en oberoende och bred analys av tre alternativ till strukturförändring, detta enligt
ett tydligt direktiv. Sedan en andra utredningsetappen som föregicks av nya, politiskt
beslutade direktiv om en mer verksamhetsbaserad utredning kring en särskilt utpekad
inriktning.
Utredningsarbetet i etapp 2 har i huvudsak bedrivits inom åtta delprojekt. En stor del av
arbetet har skett genom att verksamheten har erhållit specifika frågeställningar att
analysera i form av utredningsuppdrag som samordnats av uppdragsledare.
Varje uppdragsledare har involverat såväl medarbetare som sakkunniga och företrädare
på det sätt som varit lämpligt för uppdraget. I direktivet har det inte funnits några krav
på att redovisa eller återrapportera vilka som deltagit i arbetet och hur många timmar
som avsatts. Det har varit upp till respektive uppdragsledare att genomföra uppdraget i
samverkan mellan mottagare och skaparprojekt. Patientsäkerhet har varit en prioriterad
fråga i utredningen och tillvägagångsättet beskrivs i utredningen.
I kommande steg och vid ett politiskt genomförandebeslut behöver frågor som berör
den långsiktiga utvecklingen i Sollefteå diskuteras. I en sådan fas kan det vara
lämpligare att överväga metoden, men det är en fråga vi måste återkomma till i dialog
med förvaltningen.
Härnösand den 19 februari
Sara Nylund (S)
Regionstyrelsens ordförande