Hur ökar vi beredskapen och uthålligheten för Corona i Västernorrland?

Publicerad 2020-03-18

Sen denna artikel publicerats har vi publicerat en uppdatering den 24 mars 2020 “Uppdatering gällande Coronaberedskapen i Västernorrland

Flockimmunitet, det är förmodligen dit vi måste nå. Det innebär att så många som 60 procent av befolkningen ska ha haft Coronaviruset, eller ha vaccinerats mot det. Vaccin saknas dessvärre i dagsläget. Först med immunitet saktas smittspridningen kraftigt ner, helt enkelt av att viruset inte längre kan hoppa fritt till nya människor då de flesta redan har haft viruset, eller vaccinerats mot det, och därmed utvecklat någon form av immunitet.

Viruset går inte att stoppa

Det kommer att komma. Det kommer alltså att sprida sig tills det nått i storleksordningen 60 procent av befolkningen. Sannolikt kommer du och vi att få detta virus. Och det enda vi människor kan göra åt saken är att försöka dra ut på tiden – att det går så långsamt som möjligt att nå dessa 60 procent. Varför gör vi då det? Det gör vi av en enda anledning – för att inte överbelasta vårdapparaten.

Virusets dödlighet är vida diskuterad

Den svåra siffran är inte att lista ut hur många som har dött av viruset, utan hur många som har haft viruset utan att dö. Men det verkar som att dödligheten är ungefär en procent. Utöver denna procent finns naturligtvis mängder med människor som sökt sig till vården, blivit hjälpta och sedan tillfrisknat.

Därmed kan man dra slutsatsen att absolut minst en procent av befolkningen kommer att söka sjukhusvård på grund av viruset. Det gäller i världen, i Sverige och det gäller i Västernorrland. I Västernorrland bor ungefär 250 000 människor. 60 procent av 250 000 blir 150 000 människor. En procent av dessa utgör då 1500 personer. Medräknat dem som tillfrisknar så är det alltså tusentals som kommer söka vård för denna sjukdom. Bara i lilla Västernorrland. Och om alla dessa söker sig till vården samtidigt så kommer det att vara fullständigt ohanterligt.

Vad vet vi?

Virusfienden kommer, och vi kommer att tvingas slåss mot den. Punkt.

Vad har vi då för sjukvårdsberedskap i Västernorrland? Hur ser vår uthållighet ut? På pappret ser den ut så här:

Västernorrland har fyra platser på högriskavdelningen vid infektionskliniken på Sundsvalls Sjukhus.

Alla inser nu att hur mycket smittspridningen än begränsas i Västernorrland så kommer inte denna kapacitet att räcka till. Det går helt enkelt inte att smeta ut anstormningen av tusentals personer så långt över tid att dessa fyra platser räcker till. Det är enkel matematik.

Så vad gör vi? Först av allt måste vi enas. Vi måste enas i sjukvården och vi måste enas politiskt. Vi har en gemensam fiende och den måste bekämpas. Med alla möjliga medel!

Hur bekämpas denna fiende?

Här är det bara att ta en titt på militära organisationer. Det är en sådan som vi måste ha nu. Där ledningen pekar med hela handen och säger att nu är det full mobilisering som gäller. Det är lätt att tro att i militära organisationer är det enkelriktad kommunikation, men så är inte fallet. Ledningen är alltid beroende av information och idéer från fältet – för att kunna fatta kloka beslut framåt. Det är ett samspel. Så har det alltid fungerat.

Hur ser Regionens tjänstemannaorganisation ut?

I grunden finns en organisation på tjänstemannasidan sedan smittskyddsläkaren Hans Boman begärde stabsläge (9 mars). Då upprättades RSSL (Regional Särskild SjukvårdsLedning) och de tre sjukhusens LSSL (Lokal Särskild SjukvårdsLedning) i enlighet med Regionens beredskapsplan.

Sjukvårdspartiet har fullt förtroende att RSSL, som leds av regiondirektör Anders Sylvan, nu kommer inse att det är läge att rusta för det värsta tänkbara.

Nu är det full mobilisering som gäller

Alla måste ta hjälp av varandra, från ledningen till fotfolket i vården. Alla måste vara beredda på de värsta. Ta hjälp av hela samhällets samlade kraft. Det omfattar civilsamhället, näringslivet, all offentlig verksamhet och hela vägen ner på enskilda personer.

Vi MÅSTE tillsammans få fram en högre kapacitet än fyra platser på högriskavdelningen vid infektionskliniken på Sundsvalls Sjukhus! Än finns tid. Än är sjukdomen inte riktigt här. När den är här, är det för sent att förbereda sig. Mobiliseringen måste ske NU!

Regionen har tre beredskapslägen för kris:

  • Stabsläge
  • Förstärkningsläge
  • Katastrofläge

I skrivande stund befinner sig Regionen i Stabsläge, det lägsta läget. Stabsläge innebär, i princip, att man ser att något är på gång. Det kallas till och med ”stand-by-läge”.

Som sagt har Sjukvårdspartiet fullt förtroende för att RSSL inom kort går till Förstärkningsläge, den andra nivån. Förstärkningsläge innebär ”utökning av de funktioner där behov av resursförstärkning är uppenbart och mycket sannolikt ex. vid större utbrott eller elakartad form av sjukdom. Här krävs samordning och omprioritering av arbete och resurser för att klara den uppkomna situationen.”

Höj omedelbart beredskapsläget till Förstärkningsläge och mobilisera alla krafter!

Hur ser Regionens politiska organisation ut i kris?

I Regionen finns en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid – ”Krisledningsnämnden”. Krisledningsnämnden har mycket långtgående befogenheter.

Nämnden får fatta beslut om att överta hela, eller delar av, verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

Med extraordinär händelse menas här en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Ordförande i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse råder och beslutar när nämnden ska tas i bruk.

I Region Västernorrland är Glenn Nordlund (S) ordförande i nämnden. Övriga medlemmar är Mattias Rösberg (SJVP), Jonny Lundin (C), Per Wahlberg (M), Sara Nylund (S), Hans Backlund (S) och Lena Asplund (M).

Dags att ta gemensamt politiskt ledarskap

Vi i Sjukvårdspartiet har fullt förtroende för att Glenn Nordlund snarast sätter Krisledningsnämnden på fot. Det är naturligtvis avgörande att nämnden hinner bli varm i kläderna och att samarbetet med RSSL är utvecklat och glasklart för att nämnden ska kunna agera effektivt när krisen kommer. Hur väl lagbygget av nämnden utfaller fram tills krisen kommer, kommer tveklöst att avgöra nämndens effektivitet.

Baserat på de uppgifter som nu kommer från andra EU-länder anser vi i Sjukvårdspartiet att den aktuella bilden av läget endast är toppen av ett isberg. Detta är en fördröjd anstormning – en så kallad ketchupeffekt – som väntar. Det är bättre att ta risken att överreagera än att det visar sig i efterhand att vi inte hade gjort tillräckligt – tidsfönstret för att agera förebyggande är litet och minskar för varje dag.

Nu är inte tid för politiskt käbbel – vi har en gemensam fiende att bekämpa!

Vad kan du själv bidra med?

Under tiden måste alla människor i Västernorrland följa de råd som givits oss. Vi måste följa de ”order” som Sveriges regering och myndigheter ger oss nu. Det är upp till oss att underlätta för vår vårdapparat, så långt det står i vår makt.

Där är vi nu.

Sen denna artikel publicerats har vi publicerat en uppdatering den 24 mars 2020 “Uppdatering gällande Coronaberedskapen i Västernorrland

Mattias Rösberg
Ordförande för Sjukvårdspartiet Västernorrland
Ledamot i Krisledningsnämnden för Region Västernorrland

Pia Lundin
Regionråd i opposition (Oppositionsråd)
2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Robert Thunfors
Gruppledare för Sjukvårdspartiet i Region Västernorrland

Per Gybo
Politisk sekreterare för Sjukvårdspartiet i Region Västernorrland

Läs mer

Facebook Messenger