fbpx

Vad händer med Kvinnosjukvården i Region Västernorrland?

Under åren 2016–2018 har Kvinnosjukvården erhållit över 50 mkr i riktade bidrag i Västernorrland. Detta för att öka tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkning av insatser för kvinnors hälsa. Men vad (fan) får vi för pengarna?

Delningar

Under åren 2016–2018 har Kvinnosjukvården erhållit över 50 mkr i riktade bidrag i Västernorrland. Detta för att öka tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkning av insatser för kvinnors hälsa. I nära dialog med nyblivna föräldrar, vårdpersonal, forskare samt landsting och regioner har SKL genomfört en nationell kartläggning i syfte att stödja utvecklingen mot en sammanhållen vårdkedja som bättre svarar mot patienternas behov och olika förutsättningar.1

Samtidigt så beslutas det om ett sparbeting inom kvinnosjukvården där nettobesparingen skulle ge minst 16 mkr/ år genom att nedläggning av förlossning den slutna vården och all kirurgi men bibehålla gynekologisk mottagning och mödrahälsovård i Sollefteå. 1

Vad har då hänt sedan 2014, dvs året innan Insatsplanen läckte ut och tills 2018? Tillgängligheten har minskat avsevärt,

Drygt 500 vårdtillfällen sluten vård har kvinnor från Kramfors/Sollefteå haft i Sundsvall eller Ö-vik varav ca 70 % är förlossningsvård.2

Tillgängligheten till första besök planerad specialiserad kvinnosjukvård ligger på 57 % (dec 2018) i länet. Tillgängligheten för Sundsvallskvinnor är sämst och där är målet med vårdgarantin uppfylld till 43 %. I december 2014 i så var motsvarande siffror 86% respektive 79%. Detta gör att en del kvinnor (110 kvinnor under 2018) blir hänvisade och väljer att åka till Sollefteå för att träffa en gynekolog där vårdgarantin är fullständigt uppfylld. Men de flesta väljer att vänta av förklarliga skäl.3

Tillgängligheten för eftervård på barnmorskemottagning uppfylldes till 76,8% 20 172. Fjärde sämsta i landet.4

Kontinuitet är en kvalitets- och patientsäkerhetsfråga.

Om man undantar cancervården som numera sköts i Sundsvall så har även kontinuiteten minskat avsevärt. Att bli opererad av ”sin” doktor som man träffat på mottagningen blir mindre och mindre sannolikt när besökskön är lång och även den basala kvinnovärlden är strukturerad på ett sådant sätt som omöjliggör kontinuitet.

Dagkirurgiska operationer på Sollefteå kvinnor som tidigare utfördes i Sollefteå av den läkare de träffat på den gynekologiska mottagningen utförs numera på ett annat sjukhus företrädesvis i Ö-vik. Antalet under 2018 blev drygt 260 kvinnor.2

Kvinnorna i Sundsvall har svårighet att komma på ett första besök och hänvisas till Sollefteå. 5

Enkla dagkirurgiska operationer börjar att öka i Ö-vik för kvinnor från Sundsvall. 2

Palliativ vård bedriv i Sundsvall för kvinnor från Sollefteå/ Kramfors.

Personal

Mycket av pengarna har planerats för utbildning under de senaste åren vilket naturligtvis är bra för att personalen skall utvecklas och trivas.  Inte mindre än 34 rader av olika projekt planerades för 2016 -21086 Hur många av dessa som fanns innan SKL medlen framgår ej.

Ingen bemanningsökning har tagit med i beräkningen när det gäller stängning I Sollefteå. Det skulle heller inte behövas utifrån utredningen som gjords. ”Sundsvalls förlossningsavdelning klara hela denna ökning utan åtgärd.”7 Samtidigt så planeras en förstärkt bemanning i Sundsvall och Ö-vik som beräknats till 7,1 mkr. 6

I medeltal så var 2,7 patienter inlagda i Ö-vik eller Sundsvall per dygn från Sollefteå/Kramfors under 2018 2

Personalkostnaderna har ökat med nästan 30 miljoner under de senaste 5 åren till 143 mkr under 2018. Det överskred de budgeterade medlen med 12 %.2

Sjuklöner har inte minskat och ligger nära 1,5 mkr. Övertiden är fortsatt hög och ligger på 3,5 mkr.2
Naturligtvis så hade så borde det förväntas en minskning av detta

Aktiv tid under jour har ökat betydligt mer än läkarlönerna och blev 9,5 mkr under 2018. Alltså ingen minskning trots att utbudet nu bara finns på 2 orter i stället för tre.2

Hur gick det mer stafettkostnaderna. De har minskat något men är fortande höga. Det som hänt är att kostnaderna har fördelats på ett annat sätt mellan orterna. Från att stafettkostnaderna helt dominerats av Ö-vik och stafettläkare så ökar nu i stället Sundsvall och Sollefteå sina kostnader. Stafettkostnaderna var 7,87 mkr under 2013 och 7,16 mkr 2018.2

Diagram; Hyrkostnader fördelat per ort och totalt under 2013–2018 i mkr.

Hur tänker man sig framtiden?

Hur skall kvinnosjukvården organiseras nu när staten skjuter till mer pengar till Kvinnosjukvården.

Kommer det att innebära att Sollefteå och Kramfors kvinnor helt mister närhet till en läkarbemannad kvinnosjukvård och mödrahälsovård? Ja tyvärr ser det väl ut så. Inga ansatser har hitintills gjorts för att råda bot på den suboptimering man lyckats få till! Och hur blir det med Ö-vik?

OM inte krafttag tas för att säkra läkarbemanningen så innebär det att de 3 000 läkarbesök7 som behövs i Sollefteå får flyttas till annat sjukhus. Mödrahälsovården behöver även en läkarnärhet för rådgivning och där räknar men med ca 1 500 besök.7 Och hur den går att bemanna en Mödravård utan fasta läkare vet vi ju inte.

En av de fundamentala kraven som personal har är ett stimulerande arbete, dvs inte enformigt och med en lagom belastning. Gynekologer har många ben att stå på i sin profession. Gynekologisk mottagning, operationer, mödrahälsovård och förlossning. Uppfylls inte detta så är det mycket svårt att få en kontinuitet och rekrytering och återväxt är omöjlig. Att ha fasta läkare från andra sjukhus som bemannar har hitintills inte lyckats särskilt väl. Det har snarare varit förödande för den egna verksamheten och minst lika dyrt som hyrläkare.

För att minska belastningen i Sundsvall och öka stimulansen i Sollefteå och då dessutom få en mer optimerad kvinnosjukvård där kontinuitet och tillgänglighet är ledord så måste man tänka om!

Utveckla ” Barnmorska på väg”! Men bibehållen kontinuitet där de blivande mödrarna tas om hand av ett team barnmorskor från positivt graviditetstest till vård efter förlossningen. Låt omföderskor om de så önskar föda i Sollefteå. Det finns inga hinder för att göra dagkirurgiska operationer i Sollefteå men det skulle öka attraktionskraften.

Kanske skulle då den medicinska igångsättningen av graviditet minska till fördel för att naturen får ha sin egen gång i sin egen takt. (Jfr Ny indikation för induktion = lång resväg)8

Kostnadsutveckling

Kostnadsutveckling i kvinnosjukvården i länet från 2013 till 2018 blev 54 miljoner. Men en kostnadsutveckling på 5 % för läkemedel och 3 % på andra kostnader så skulle den hamnat på 195 mkr 2018 inte som det blev 222 mkr. Hänsyn är då inte tagen till den ökade personalkostnaden för kompetens trappan ca 2 mkr per år sedan införandet och inte heller sparat för nedläggningen i Sollefteå på 16 mkr.2

Diagram: Kostnadsutveckling 2013-2018 per ort och totalt för kvinnosjukvården i länet. Kostanden för gemensam stab på 4 mkr är ej medtagen.2

Befarade kostnadsökningar har skett när det gäller sjukresor, region- och rikssjukvård och ökade kostnader under semesterperioder.2,9

Hur ser det ut då men kostnaderna jämför med andra sjukhus när det gäller förlossningsvården. Tyvärr finns ännu inga siffror tillgängliga för 2018 ännu men 2017 så låg DRG kostnaden för förlossningsvården i regionen på 53 100 kr. Genomsnittet i riket var 50 887 kr.4

Jo visst. Man ha klarat budgeten de senast åren sex åren och till och med fått pengar över varje år!2
Men hur har tillgängligheten, kontinuiteten och kvaliteten förändrats för kvinnorna i Region Västernorrland. Och hur har personalen arbetsförhållanden blivit bättre? Inte alls om man tittar på sjuklöner, övertid och hyrkostnader!2

Regeringen och SKL har också träffat en tilläggsöverenskommelse om en extra-miljard per år till mödrahälsovården och förlossningsvården under 2018-2022. Medlen ska öka tryggheten för blivande föräldrar i samband med graviditet, förlossning och eftervård.

Referenser

1 Meddelande från styrelsen Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2017-19 om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärka insatser för kvinnor hälsa. Ärende 16/06537

2 Analys och uppföljning

3 Väntetider i vården

4 Graviditetsregistret årsrapport 2017

5 Kvinnosjukvårdens verksamhetsberättelse 2017, 2016, 2015 Marju Dahmoun

6 SKL-pengar 2018 04 10 Regionstyreslen bilaga 33

7 Svarsrapport, Kvinnosjukvårdens insatsplan. 160530 Marju Dahmon

8 Barnmorska Hela Vägen -Halvtidsrapport Ingegerd Hildingsson

9 Riskanalys av BB-förlossning – Kvinnoklinkverksamheten utifrån politiskt uppdrag 2016

Pia Lundin
Regionråd i opposition
2:vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Delningar
Facebook Messenger