Vad vill Sundsvallsläkarna – och var finns patientperspektivet?

27 läkare inom kirurgi, urologi och öron-näsa-hals vid Sundsvalls sjukhus har i en debattartikel reagerat mot att sjukhusdirektör Nina Fållbäck Svensson skiljt Leif Israelsson från hans uppdrag som chef för kirurgin i länet.

Läkarna skriver också att de ”fruktar att verksamheten i Sundsvall ska försämras i hopp om att rädda kirurgin på andra sjukhus i länet.”

Betyder detta att kirurgi bara ska finnas i Sundsvall?

I en intervju publicerad i lördagstidningen instämmer ordföranden i Medelpads läkarförening, Jonas Wallvik, i kritiken mot att Leif Israelsson avskedades och tycks också i övrigt hålla med de 27 läkarnas i deras synpunkter. Det man säger i övrigt är i kort sammanfattning:

► Vårdkostnaden per innevånare är högre i Ångermanland än i Medelpad.

► Organisationen med länskliniker ska behållas.

► Verksamheten i Sundsvall får inte försämras.

Sjukhusdirektören ska själv tillsätta och avsätta sina underställda chefer och det är inte en politisk fråga. Sjukvårdspartiet har inte någon anledning att kommentera den saken.

Att vårdkostnaderna per innevånare är högre i Ångermanland än i Medelpad är naturligt. Avstånden från patienter till sjukhus är längre, befolkningen är glesare och medelåldern är högre. Att transportera patienter långa avstånd från Ådalen till Sundsvall minskar inte vårdbehoven – men ökar kostnaderna. De anmälningar som IVO nu granskar i Sollefteå antyder dessutom att vårdkvalitet och patientsäkerhet blir sämre.

Organisationen med länskliniker skulle leda till bättre samarbete mellan sjukhusen och lägre kostnader. Resultaten tycks istället ha blivit sega beslutsprocesser, utbrett missnöje hos stora personalgrupper och sämre samarbete mellan avdelningar inom sjukhusen.

Kostnaderna har ökat kraftigt, för specialistvården med åtta procent 2014 och därefter med ungefär fem procent per år.

Men på den för läkarna i Sundsvall viktigaste punkten håller jag med dem: Verksamheten i Sundsvall får inte försämras. Men jag saknar två saker i deras resonemang:

Vad vill de åstadkomma? Och var finns patientperspektivet? Debattartikeln består till stor del av ospecificerade anklagelser mot ”Ångermanland” men ingenting om de problem och brister i sjukvården som innevånare i hela Västernorrland upplever.

Vårdköer och väntetider har blivit längre och längre. 4 000 patienter väntar enligt SKL på planerade operationer. Sedan i januari har Sundsvalls sjukhus ställt in 100 operationer. Man har personalproblem: Stor brist på sjuksköterskor, hög arbetsbelastning och sjukskrivningar. Problem som delvis orsakats genom att nedläggningar i Sollefteå ökat belastningen i Sundsvall.

Bättre vårdkvalitet och lägre kostnader når man inte genom mer centralisering utan genom lokal och personalnära styrning, upprustad primärvård och sammanhållna vårdkedjor. Och en arbetsfördelning mellan sjukhusen som tar hänsyn till medborgarnas behov av akut vård inom rimligt avstånd.

Mattias Rösberg
Ordförande för Sjukvårdspartiet Västernorrland