Inte alls. De enda som inte vill förstå att det här handlar om en förtroendekris för ledningen är de som själva bidragit till katastrofen. Som när regionrådet Lena Asplund (M) aningslöst bortförklarar saken genom att skylla på medierapporteringen. Vem får förtroendet att lösa ett problem? I varje fall inte den som inte ens vill erkänna att det existerar!

Här ett litet exempel på den kultur som inte bara orsakat bristen på förtroende utan också är en av orsakerna till Region Västernorrlands (RVN:s) ekonomiska kris:

I dagarna har RVN:s beslutande organ hanterat projekteringen av en tillbyggnad av den rättspsykiatriska regionkliniken i Nacksta. En investering på flera hundra miljoner.

Den 26 oktober 2018 godkände regionstyrelsen att Regionfastigheter skulle få utföra ett initialt programarbete rörande denna tillbyggnad. Kostnaden beräknades i en förstudierapport till 260 miljoner. Men när frågan den 9 mars 2021 behandlades i centrala investerings och beredningsgruppen och den 14 april 2021 i regionstyrelsen hade kostnaden ökat till 470 miljoner – en ökning med ungefär 80 procent!

En 30-procentig ökning av lokalyta hade tillkommit mellan de två beräkningarna, men kan inte tillnärmelsevis förklara den enorma skillnaden i kostnad. Det är svårt att värja sig för misstanken, att den första beräkningen var en ”glädjekalkyl” byggd på en taktisk bedömning av det politiska läget med syfte att trots regionens ekonomiska kris få igång arbetet med projektet. En alternativ förklaring är naturligtvis bristande kompetens hos Regionfastigheter.

Jag vill understryka, att jag inte är motståndare till projektet, utan min kritik handlar om något generellt och principiellt mycket viktigare: Hur ska vi folkvalda politiker kunna ta ansvaret för stora ekonomiska beslut när underlag vi får tillåts vara så skandalöst missvisande?

Men det problemet vill regionens S+M+L-majoritet inte se. Istället sanktionerar man den vårdslösa hanteringen av skattebetalarnas pengar genom att rösta ner Sjukvårdspartiets yrkande om att på grund av den väldiga felräkningen besluta om återremiss av ärendet. Ett av många exempel på missförtroendeskapande åtgärder och en liten del av förklaringen till regionens närmast permanenta ekonomiska kris.

”Om du visste min son med hur ringa vishet världen styres” påstås Axel Oxenstierna ha sagt när han var lärare för den gosse som blev kung Gustaf II Adolf.

Där har vi kanske en ledtråd till svaret på frågan om hur lång tid det kan komma att ta innan våra mest baktunga makthavare börjar visa ett verkligt ledarskap för sjukvård och regionalpolitik. Man är inte ens i närheten av att ta det första steget, nämligen att erkänna de fel och problem, som man egentligen är satt till att åtgärda.

Mattias Rösberg
Ordförande
Sjukvårdspartiet Västernorrland