Återigen samlas Region Västernorrlands politiska majoritet, Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna, för att ta ”tuffa beslut” och spara pengar genom nerskärningar av vården. I politikens märkliga värld ”går det bra” att skära ner på vårdplatser trots att det på sjukhusen råder konstanta överbeläggningar med korridorvård av patienter.

Mellan politiken och personalen ”på golvet” råder en allvarlig tidsskillnad som både skapat vårdskador och tagit livet av patienter. Skillnaden jag talar om är mellan den summerande statistiken som talar om år och månader medan överlevnad för patienter handlar om rätt vård varje timme. Och ibland räcker det att vården inte finns där i en minut, under fel minut, för att livet hos patienten ska slockna.

Den totala kvaliteten på vården är god överallt i länet. Den totala kompetensen hos de som ger vården är god.  Men lik förbannat finns det tillfällen när ingen i personalen har tid att ge vård. För de är upptagna med att ge vård till andra patienter vars tillstånd just dessa minuter bedömts vara mer akuta. Lampan som lyser god vård över patienterna tänds och släcks för att personalen tvingas prioritera när deras tid inte räcker till allt som de vill och borde göra.

Att tvinga personalen att göra hårda prioriteringar när de själva känner att de inte räcker till skadar dem. Att inte lyssna på deras kritik mot förslagen om nerskärningar skadar deras engagemang. Att upprepa samma misslyckade typ av besparingar år efter år och varje gång hoppas på ett positivt resultat är definitionsmässigt en form av galenskap.

I Västernorrlands län finns det idag förslag på att i Sundsvall stänga den mest specialiserade vården för våra äldsta patienter, de med de största vårdbehoven. Det finns förslag på att stänga samtliga respiratorplatser som under denna pandemi räddat livet på så många i Sollefteå. Vid länets alla tre sjukhus finns det förslag på att minska antalet bäddplatser trots att det lätt går att konstatera att vi redan idag har för få.

Vårdpersonalen är van vid att lösa problem och att prioritera. De felsöker patienters kroppar och kommer med lösningar som räddar liv och förbättrar livskvalitet. Men när det kommer till att hjälpa till att spara pengar och ge bättre vård, då anses deras kompetens överflödig och deras åsikter emot sparförslagen anses vara alltför partiska. De anklagas ofta för att inte ha ”helikopterperspektiv” och se helheten. Och det är ett korrekt påstående men ett felaktigt argument.

Vårdpersonal ska inte ha ”helikopterperspektiv”. De ska se på detaljerna, de måste titta på sitt eget och alla deras kollegors agerande varje minut för annars dör patienter och vårdskador uppstår. När de säger att denna förändring inte kommer bli bra och kommer drabba patienterna – då ska politikerna landa med sin helikopter, lyssna och prioritera vården.

När lampan släcks så dör du. Vetskapen om att enligt statistiken är lampan under året oftast tänd hjälper dig inte. För du dog under ett strömavbrott i januari.

Per Gybo
Ledamot i Regionfullmäktige
Sjukvårdspartiet Västernorrland


Facebook Messenger