Medan majoriteten tvekar räddar andra regioner liv

”Vi har tyckt att det är viktigare att utveckla samarbetet med räddningstjänsten och IVPA. Det har funnits flera frågetecken kring sms-livräddarnas kvalitet och evidens och vi föredrar räddningstjänstens 32 stationer som kan hjärt- och lungräddning. Det är det vi helst vill prioritera”, säger Viktoria Jansson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i en artikel i ST.

Som Viktoria Jansson säger behöver samarbetet med kommunerna stärkas. Det är helt uppenbart. Men vad det skulle förändra när gäller hjärtstoppslarm är fullständigt oklart. I avtalet som skrevs mellan regionen och räddningstjänsten 2017 så står det: ”Avtalet omfattar: uppdrag för omgående utlarmning vid hjärtstoppslarm”. Så vad är det som kommer att förändras när det gäller hjärtstopplarm?

Räddningstjänsten finns på många orter, men även den resursen är begränsad. Och ett stärkt samarbete innebär knappast att räddningstjänsten kommer att finnas på fler orter än idag. Ett komplement med 4 000 frivilliga livräddare, som i Region Norrbotten, är därför ett självklart val. Där söker regionen dessutom aktivt fler livräddare och säger: ”Varje hjärta räknas”. I vår region verkar man tyvärr räkna på något annat sätt.

Under 2023 registrerades i vår region 100 fall av hjärtstopp där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades utanför sjukhus. Det verkliga antalet är troligen högre. Enligt HLR-rådet registreras bara runt 60 procent av fallen i Sverige. Hjärtstopp är inte ovanliga – de sker varje dag och kräver omedelbara insatser.

En ambulans behövs genast, för det gäller att hela vårdkedjan fungerar. Men verkligheten är brutal: personalbrist, ökad belastning och långa avstånd gör att den inte alltid hinner fram i tid. Den nya arbetstidslagen som trädde i kraft 2023 har dessutom förvärrat situationen, med uppsägningar och ett ökat behov av minst 25 tjänster bara för att uppfylla ambulansplanen.

I dag har 14 av Sveriges 21 regioner infört systemet med sms-livräddare. Över 150 000 frivilliga är registrerade. Vid ett larm om misstänkt hjärtstopp skickas ett sms till dem som befinner sig i närheten. I hälften av fallen är en frivillig livräddare först på plats. Det gör skillnaden mellan liv och död.

Så varför tvekar man? Varför låter man en helt onödig utredning stå i vägen för livsviktiga insatser? Det finns ingen rimlig förklaring. Och visst finns evidens på att en snabb start av HLR räddar liv.

Jag säger det tydligt: Region Västernorrland måste sluta utreda och börja rädda liv. Sms är ett system som varje dag gör skillnad i resten av Sverige. Och det har nu gått 27 månader sedan motionen om sms-livräddare lämnades in.

Västernorrland ska inte vara en region som står bredvid och ser på medan andra agerar. Vi ska vara en del av lösningen. Vi ska välja att rädda liv, inte förhala processen till döds.

---