Om grunden inte håller – vad är beslutsunderlaget värt?

Region Västernorrland skjuter upp införandet av den nya vårdstrukturen med 7–9 månader och hänvisar till behov av ytterligare analyser. Pia Lundin och Per Svensson menar att beskedet väcker en betydligt större fråga: om de underlag som låg till grund för de politiska besluten verkligen var tillräckliga.

 

 

När Region Västernorrland nu meddelar att den nya vårdstrukturen måste försenas med 7–9 månader väcks en fråga som är betydligt viktigare än själva tidplanen: Vad säger detta om de underlag som låg till grund för besluten?

Regionen konstaterar nu att det krävs ytterligare analyser av vårdplatser, patientflöden, patienttransporter och patientsäkerhet. Men det är inte detaljer i genomförandet. Det är själva grunden för att den nya vårdstrukturen ska fungera.

När besluten fattades fick invånarna veta att de kunde känna sig trygga. Regionledningen försäkrade att konsekvenserna var analyserade, att patientsäkerheten skulle upprätthållas och att de ökade transporterna kunde hanteras.

Nu får vi istället veta att fler vårdplatser kan behövas, att transportbehoven är större än beräknat och att ytterligare åtgärder krävs för att säkerställa patientsäkerheten. Dessutom vill regionen analysera hur en utökad kompetens, bland annat i form av narkosläkare, ska användas i Sollefteås akuta omhändertagande.

Det är svårt att komma ifrån slutsatsen att avgörande frågor fortfarande saknar svar.

Det är naturligtvis bra att risker upptäcks innan patienter drabbas. Men om regionen först nu behöver analysera de mest grundläggande förutsättningarna för reformen, hur kunde då besluten fattas redan tidigare?

Den frågan måste framför allt ställas till den politiska majoriteten.

Det var Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet som drev igenom den nya vårdstrukturen. Det var de som försäkrade invånarna att vården skulle vara trygg och säker. Nu är det deras egen organisation som meddelar att vårdplatser, patientflöden, patienttransporter och patientsäkerhet behöver utredas ytterligare innan förändringarna kan genomföras.

Samtidigt blir det allt svårare att förstå den ekonomiska logiken bakom reformen. De utlovade besparingarna på 42 miljoner kronor motsvarar mindre än fyra promille av regionens omsättning på cirka elva miljarder kronor. I praktiken felräkningspengar i ett så stort ekonomiskt sammanhang. Om regionen nu dessutom behöver fler vårdplatser, fler transporter, mer kompetens och omfattande ombyggnationer riskerar de ökade kostnaderna att i stället blir en mycket dyr affär för regionens skattebetalare.

Därför räcker det inte att flytta fram tidplanen.

Politik handlar ytterst om ansvar för de beslut man fattar. När regionens egna analyser börjar ifrågasätta de antaganden som reformen bygger på måste majoriteten vara beredd att göra detsamma.

Att ompröva ett beslut när nya fakta kommer fram är inte ett misslyckande. Det är att ta ansvar.

Den viktiga frågan är därför inte när den nya vårdstrukturen kan genomföras. Den viktiga frågan är om den, utifrån det vi nu vet, borde genomföras över huvud taget.

Pia Lundin, regionråd och specialistsjuksköterska, Per Svensson, specialistläkare Sjukvårdspartiet Västernorrland

Publicerad i Sundsvalls Tidning den 6 juni 2026

Länk: https://www.st.nu/asikter/om-grunden-inte-haller-vad-ar-beslutsunderlaget-vart/