Har regionen tackat nej till beredskapssjukhus?
Sollefteå pekas ut som en möjlig plats för ett framtida beredskapssjukhus. Det borde vara en unik chans att bygga upp både vården och beredskapen. Men frågan är om Region Västernorrland verkligen gör allt för att ta vara på möjligheten – eller redan från början letar efter skäl till varför det inte går.
När regeringen pekade ut möjligheten att skapa beredskapssjukhus och Sollefteå nämndes kändes det som en fantastisk möjlighet. Här finns sjukhus, operationssalar och vårdutrymmen. Här finns en växande garnison och en möjlighet att åter bygga upp sjukvårdskapacitet som behövs både i vardagen och i beredskap.
Vi antog att Region Västernorrland skulle se samma möjlighet och göra allt för att visa varför Sollefteå är en bra plats för ett beredskapssjukhus. Därför är det svårt att inte bli besviken när man läser intervjun med tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören Roger Westerlund.
Sollefteå sägs vara regionens huvudspår. Samtidigt beskriver Westerlund ett fullt beredskapssjukhus med dagens bemanning som orealistiskt och pekar på ekonomi, vägar och järnvägar. Regionens huvudalternativ beskriver han i stället så här:
”Vi bevarar dem intakta men stänger dörrarna. Sedan kan vi i princip bara öppna dörrarna och fylla på med personal, så är kapaciteten i gång.”
Sjukvårdsberedskap är mer än lokaler och utrustning. Personal kan krigsplaceras och tillföras vid höjd beredskap, men kompetens, fungerande team och verksamhet byggs inte den dag dörrarna öppnas. Ju mer sjukvård som finns i Sollefteå i vardagen, desto starkare grund finns att bygga beredskapen på.
Möjligheten att rekrytera kan knappast heller bedömas efter år av nedläggningshot och avvecklingar. Ska man bygga och behålla kompetens måste det finnas verksamhet att arbeta i.
Westerlund pekar också på Sollefteås vägar och järnvägar som en nackdel. Men Sollefteå är redan en garnisonsort där Försvarsmakten bygger upp sin verksamhet. Om infrastrukturen är en sårbarhet blir frågan snarare: Hur ska soldater, värnpliktiga och befolkningen få kvalificerad sjukvård om vården flyttas många mil bort? Ska patienterna transporteras på just de vägar som beskrivs som ett problem? Det gäller i krig – men också i fredstid.
För oss borde beredskapssjukhuset vara en möjlighet att bygga upp Sollefteå sjukhus, inte lägga det i malpåse. Bygg verksamhet och patientunderlag. Bygg kompetens. Utbilda och öva. Använd operationssalar och vårdutrymmen också i vardagen. Då finns en verksamhet att skala upp när Sverige behöver större sjukvårdskapacitet.
Beredskap bygger man före krisen – inte när den redan är här.
Vi har begärt ut Region Västernorrlands handlingar till Socialstyrelsen. Kanske ger de en annan bild än den som nu förmedlas. Det hoppas vi verkligen.
Vi undrar också hur de andra regionerna som anmält intresse har svarat. Har även de skickat in en intresseanmälan och samtidigt räknat upp skälen till varför ett beredskapssjukhus inte skulle fungera i den egna regionen?
Det vore oerhört sorgligt om staten öppnar en dörr för Sollefteå – och Region Västernorrland använder sin intresseanmälan till att förklara varför vi inte kan gå igenom den.
Den här möjligheten borde vi göra allt vi kan för att ta vara på – inte leta efter skäl till varför det inte går.
Else Ammor och Pia Lundin, toppkandidater i regionvalet för Sjukvårdspartiet
Publicerades i Tidningen Ångermanland den 22 augusti 2026
Länk: https://www.tidningenangermanland.se/solleftea/har-regionen-tackat-nej-till-beredskapssjukhus
Läs också: https://www.tidningenangermanland.se/solleftea/solleftea-huvudsparet-men-regionen-tvekar/
