Fel med sänkt vårdnivå i Sollefteå

Region Västernorrland beskriver beslutet som medicinsk selektering. I praktiken innebär det att barnsjukvården i Sollefteå avvecklas och att akut sjuka barn i stället ska hänvisas till Örnsköldsvik. Pia Lundin ifrågasätter om tryggheten för barnen verkligen blir bättre.

Region Västernorrland har beslutat om så kallad medicinsk selektering av barnflödet från Sollefteå sjukhus. Ett tekniskt begrepp som låter neutralt, men som i praktiken betyder något betydligt mer rakt på sak: barnsjukvården i Sollefteå avvecklas.

Beslutet innebär att inga barn längre ska läggas in på Sollefteå sjukhus. Den kvarvarande barnläkarresursen ska inte arbeta på akutmottagningen. Barn som triageras gult, orange eller rött ska inte längre tas emot i Sollefteå utan styras vidare, i första hand till Örnsköldsvik.

Endast barn med låg triagering kan tas emot, och då endast om det finns en sjukhusbunden allmänspecialistjour med senior kompetens på plats. Vårdnivån reduceras därmed i praktiken till vårdcentralsnivå. Regionen konstaterar dessutom själv att akutmottagningen bör byta namn för att tydliggöra den kraftigt sänkta vårdnivån.

I Sollefteå vårdas omkring 150 barn inneliggande varje år. De kan sannolikt rymmas i Örnsköldsvik, åtminstone i teorin. Regionens verkliga problem handlar inte i första hand om vårdplatser, utan om belastning, logistik och patientsäkerhet.

 

Är det värt att försämra tryggheten för akut sjuka barn?

 

Under ett år sökte 856 barn barnmedicinsk vård på akutmottagningen i Sollefteå. Av dessa var 618 barn högt triagerade och ska enligt beslutet tas om hand i Örnsköldsvik. Endast 33 barn kom med ambulans.

Hur ska resten ta sig till Örnsköldsvik? Med föräldrar som kör runt tolv mil med akut sjuka barn.

Beslutet kommer att innebära en ökad belastning på ambulanssjukvården. Även om verksamhetsledningen inte ser några större problem, har personal inom ambulansen uttryckt en annan bild. Att bortse från dessa signaler utan en tydlig konsekvensanalys är inte ett ansvarsfullt sätt att fatta beslut som rör barns akuta sjukvård.

Samtidigt förväntas barnsjukvården i Örnsköldsvik ta emot ett ökat inflöde av sjuka barn. Det sker i en verksamhet som redan i dag har ett omfattande beroende av inhyrda barnläkare. Under flera år har kliniken haft hög belastning med sjukskrivningar, uppsägningar och svårigheter att bemanna verksamheten fullt ut, vilket vid upprepade tillfällen lett till stängningar. Under 2025 uppgick kostnaderna för inhyrda barnläkare till 14 miljoner kronor.

Regionen motiverar beslutet med ekonomi. Men i praktiken riskerar detta att bli ett nollsummespel där barn, föräldrar och personal får betala priset, samtidigt som regionen sparar på pappret.

Barnsjukvård är ingen logistisk övning. Det handlar om trygghet, närhet och medicinsk kompetens.

Frågan är inte teknisk utan politisk.

Är det värt att försämra tryggheten för akut sjuka barn? Är det värt att lägga ett ökat ansvar på en barnsjukvård som redan i dag är starkt beroende av hyrpersonal?

Om svaret är ja, måste regionens majoritet också stå för konsekvenserna.

Om svaret är nej, finns bara ett rimligt alternativ: Stoppa planen. Tänk om.

Pia Lundin specialistsjusköterska och regionråd Sjukvårdspartiet Västernorrland

Publicerades i Nordsverige den 29 januari 2026