Se inledande insändare:
Kostnadsutjämningssystem – ett hot mot rättvis vård
Kollektivtrafikkostnadsutjämning
– GöKUNGEN i landstingets ekonomi
Västernorrland får nästa år 271Mkr för att kunna upprätthålla en likvärdig vård med andra landsting. Av detta avgår 192Mkr i kollektivtrafikutjämning till Stockholm. Det är den högsta kostnaden av alla landsting efter invånarantal, kostnader som hanteras genom besparingar inom vården.
Hämta diagrammet till ett eget fönster här: 2005-2017-lvn-utj
Västernorrland kommer sannolikt inom 5 år att betala mer till den snabbt ökande kollektivtrafikkostnadsutjämningen än det bidrag vi får för att kunna upprätthålla en likvärdig vård, till en av Sveriges äldsta befolkning. Att blanda centraliseringspolitik med sjukvård havererar tillgång till likvärdig vård.
Mellan åren 2006-13 förlorade LVN troligen över 700Mkr i kostnadsutjämning för sjukvården, på grund av en komplex modell där vi inte klarade inrapportering av underlag som andra landsting. Underskotten ska återbetalas och kostar nu vårdresurser.
Regeringen har nyligen initierat en ny utredning om kostnadsutjämning. I uppdraget ska kostnader för urbanisering åter analyseras. Risken är att vi kommer att bli ännu större förlorare.
Har vi rätt representanter i kommittéer som utreder kostnadsutjämning? Varför dröjde LVN så länge med att höja landstingsskatten?
Nu är det dags att lära från tidigare misstag och kräva att alla länets riksdagsmän arbetar för att vi ska slippa utfodra en gökunge i landstingets ekonomi.
Vården behöver den kostnadsutjämning den tilldelas – oavkortad.
Införandebidrag
Västernorrland förlorade stora intäkter mellan åren 2006-2013
i kostnadsutjämningssystemet. En oklar och komplicerad modell för beräkning av strukturkostnad för hälso- och sjukvården är en del av förklaringen. Ett antal landsting uppmärksammade regeringen 2008 på att mycket stora förändringar skett i kostnadsutjämningen mellan landsting under senare år. Beräkningsgrunderna har troligen inneburit att vissa landsting fått alltför höga ersättningar på bekostnad av andra landsting. Revisorer i Värmland har ifrågasatt om instruktioner och kunskapen varit tillräcklig för hur rapportering ska ske. Staten gav Statskontoret i uppdrag att utarbeta en ny beräkningsmodell som nu i huvudsak bygger på befolknings-demografi. För vår del återställs nu nivåerna för hälso- och sjukvården till nära det vi hade 2005-08.
Den nya modellen bygger inte längre på inrapporterade prestationer. Det innebär att flera av de landsting som hastigt ökade sin andel i utjämningssystemet från 2008, nu får en avsevärt lägre andel från 2014. Med motiv att dessa landsting inte ska drabbas så svårt planeringsmässigt, bistår staten med ett särskilt införandebidrag. Fem landsting får del av dessa medel, varav en storregion.
Staten väljer således att med införandebidraget belöna de landsting som till fullo insett betydelsen att idogt inrapportera bidiagnoser och ökande andel tunga vårdfall bortom det som ansetts rimligt och ifrågasätts. Kostnadsutjämningen till dessa landsting gjordes på bekostnad av andra landsting.
Vi kan antas ha förlorat över 700 miljoner kronor sedan 2006 på grund av tidigare modells brister, vilket allvarligt påverkat vårt landstings ekonomi.
När vårt landstings ekonomi jämförs med någon av nedan-stående landsting bör dess intäkter för införandebidrag värderas.
| Landsting | Mkr |
| Västerbotten | 1065 |
| Norrbotten | 265 |
| Halland | 89 |
| Jönköping | 310 |
| Västra Götaland | 103 |
Hämta grafiken i separat fönster här